Igår hade jag en så himla dålig dag som egentligen inte var dålig. Det var mer hur jag bröstade den. Som vanligt. Det var mer mina förväntningar som var för orimliga. Som vanligt. Joachim jobbar den här veckan. Det gör jag också. Men jag är också hemma. Som vanligt. Så redan när jag kliver ur sängen och vet att jag inte kommer hinna att vara både mamma och skriva så har jag förlorat. Jag kommer vara en dålig mamma och en, ska vi säga bristfällig författare. Om man med bristfällig menar Inget finger skall över tangenterna falla.Jag vaknar klockan sju av sol och fågel. Jag har tid på vårdcentralen klockan 08:30. Jag orkar inte tvätta håret och sprutar istället in ännu mer torrschampo i hårbotten. Gnuggar så att det raderar ett helt ämne från grundskolan. Det kan inte vara nyttigt med torrschampo. Det finns inga genvägar till det nytvättade håret. In på vårdcentralen på fastande mage, ut med värkande mage. Kör och hämtar ett paket med bättre begagnade baddräkter eftersom mina bästa baddräkter är bortslarvade. Kommer hem och äter frukost som är ett ägg och två skivor nybakat bröd, nybakat av mig vid midnatt. Vad duktig jag är när jag är dålig.Provar en baddräkt, går ut i köket för att hämta en sax. Där står en dotter. "Är den här baddräkten fin eller ser den ut som en sån där rynkgrej som tanter har för att de skäms över sina mage?""Nej, den är okej."Jag måste sluta fråga mina döttrar vad de "tycker om mina kläder."Röjer i köket. Svintar sådant som är fastbränt på ugnsplåtarna och imorgon ses vi igen, svart stänk från helvetet. Som om det lilla ugnsdjuret har stått med sin motorcross och spekat, spekat hela natten när vi sover. "Vad blir det för mat?" frågar han som äter frukost vid nio och vid tio och femtiotvå vill veta vad jag ska göra till lunch. "Jag tänkte göra en jätterolig rätt som jag har sett i ett instagramklipp!""Nej! Det blir aldrig bra!"Jag visar klippet där en man veckar tortillabröd och lägger på snedden i en form och sedan fyller med skinka, och sedan häller äggstanning och ost över och därefter gratinerar i ugnen. "Nej, det kommer inte vara gott." "Det kan du väl inte veta?""Jo, det kommer inte bli bra, snälla kan du inte bara göra VANLIG mat?"Går till köket, skalar potatis, gör potatismos och sojakorv som serveras på altanen. Skjutsar två döttrar till stan på grund av cykelproblematik. Trasig. När jag ska släppa av dem och svänger upp mot trottoaren så står en kvinna och ett barn på gatan, kvinnan tittar på föraren i bilen bakom mig och faller ut med armarna i en kvinnosuck. Hon har stått och hållit den platsen åt någon, så som folk gör i såna där parkeringsklipp med kvinnor som vägrar röra sig och så blir det bråk och man tänker Om det var jag så skulle jag bara köra på henne. Jag kör vidare, jag ska ju bara släppa av mina döttrar och jag är snäll, trots att det är en dålig dag. Åker hem och sätter en bulldeg eftersom vi har röd mjölk som har gått ut. Diskar igen?Kör och hämtar döttrar i stan. Vill jag följa med äldsta dottern och storhandla? Hennes pojkvän med körkortet är sjuk.Jag följer med och handlar, squashen är restad, så roligt att hon äter squash ändå, stödhandlar frukostgrejer till oss själva. Lämnar dottern vid hennes lägenhet, åker hem och lämnar varorna, byter till långbyxor och kör till elvaåringens match. De förlorar med elva-noll. Deras lag har bara funnits i ett år så då förlorar mot allt och alla med fantasisiffror. En dålig mamma kommer hem, vill göra svamptoasts men kylen är renons på svamp. Gör toasts med ost och tomat, dricker ett glas rosé med tolv isbitar för då blir den alkoholfri, det är enkel matematik. Vi ser England Slovenien.Matchen slutar som dagen, noll noll. Vi lägger oss. Jag är en dålig mamma som har gjort saker hela dagen. Men ingen av de sakerna har varit att cykla och bada, umgås i naturen eller spela brädspel i ett förtält som jag ser familjer göra. Jag har bara hållit på och så gick en dag och den får jag tillbaka. Imorgon. Den dåliga mamman som dryper av självömkan och pytte bakade nutellaknyten med sesamfrön eftersom hon tänkte att sesam är vallmo. Det är de inte. Endast vallmo vallmo är.