Lite av varje. På det här sättet är Jasmina och Birgitta lika varandra:Om man är hemma hos dem och säger att något är fint så säger de att man får den saken. Man skulle kunna sätta en sådan sak i system, men jag hiar mig. Mössan på bilden var så fin på mig, tyckte Birgitta. Ta den! sa hon. Men då sa jag att det kan vara min Stockholmsmössa, så det löste sig. Jag ville prova en fräsig topp till glöggminglet på Piratförlaget. Jag är svag för rosett över tuttarna. Vad bra det gick, vad jättefint det blev. Rosetten är på ryggen för det fanns bara en 38:a kvar, och jag gavmigfanpåOch när jag väl hade lyckats "knäppa" så kunde jag inte vrida den rätt. Jag kom ur den precis innan jag svimmade och föll till golvet. Byxorna var fina men för korta, för så är det, jag är alltid fem centimeter för lång för alla kläder gjorda för kvinnor. Och det är inte ert problem men det är mitt. En skärmdump på en jacka jag aldrig skickade till Jasmina. Vill ha. Alltså jag menar inte att hon skulle köpa den till mig. Jag menade att hon skulle köpa den till sig själv och så kunde jag titta på. Och vad har vi här helt plötsligt? om inte två härliga paket som man kan vinna om man börjar prenumerera på Wollin och Clara. Nytt avsnitt kom igår och handlar om när jag var ett fegt kräk; Clara får mig att skämmas mer. Clara analyserar småljugarna, jag drar ännu en sen lans för Margaux och har sett Martha Stewart-dokumentären. Är det otrohet om otroheten är kort och han var en snygg irländare? Kom in i värmen! Du kommer inte ångra dig och gör du det så är det ingen uppsägningstid. Och alldeles ny nyhet som är färsk: Numera kan man koppla podden till Spotify. Jasmina och jag ramlade in på Folks interiör och önskade önskade runt i ring, önskade kostade ingenting. För mannen på min vänstra sida berättade jag allt jag hade i min hjärna och jag tycker så synd om honom. Jag drack två glas vin, jag var inte full, det spelar ingen roll hur jag gör, jag kliver ombord sjuk i huvudet-tåget och sen är det bara: AVGÅNG. Det sista jag minns är att jag berättade något om en pensionsfond jag inte fattade att jag hade. Och den exakta summan. Sen gick jag till tunnelbanan och spelade in mig själv när jag passerade Dramaten eftersom Jasmina trodde att jag hade blivit lönnmördad i ett dike med en ljusstake av Överste Senap. Jag såg i kameran att min lugg hade tappat all sin styling och blev ledsen på hur jag är född. Sen kom jag till Birgitta som råkade bre sex smörgåsar eftersom hon pratade samtidigt. Jag sa att jag inte kunde äta sex smörgåsar precis före sänggående och hon sa oj och pratade ännu mer.Sedan löste vi korsord och sedan somnade jag.Och hela natten drömde jag att jag berättade för människor på fest om en pensionsfond jag inte visste att jag hade. Tur att det bara var en mardröm, tänkte jag när jag vaknade. Birgitta fick Claras bok och blev alldeles överlycklig. Jag ställde boken på det finaste stället och tog en säljig bild. Och nu när jag tittar på bilden så ser jag vad jag inte såg då. Det ÄR ju Clara.
