Allting är relativt. Tredje säsongen av White lotus är piss. Relativt sett alltså.Om säsong tre hade varit den första och enda säsongen, vem vet vad man hade tyckt? Men här är vi nu. Tempot har varit oförsvarligt långsamt. Sökt. Som ett löfte om briljans. Men då måste briljans följa. Ett långsamt berättande förpliktigar. Här överanvänds den. Regnskogstechno, djungelapor som skriker och visar tandköttet, män som boxas i slowmotion, thailändska dansare som dansar och dansar och dansar, eld dansar i bakgrunden. Suggestiv stämning. Så att vi ska förstå hur bra serien är. Men det är den inte. Jag har försökt komma underfund med vad som var sämst i säsongen, men det är faktiskt omöjligt att plocka ut en sak och kalla den sämst. Då låter man de andra sakerna komma undan för lätt. Dialogen är så fasansfullt trist och ingenting.I första säsongen brydde man sig om alla. Varje karaktär var intressant, allas livsöden publikens ensak. Den här gången brydde jag mig inte om hur det slutade för någon. Jo, Patrick Schwarzeneggers Saxon. Vad är det han gör, vad är det han har? Varför ömmar man för honom? Han är ett naturbarn. Ett naturbarn som har visat förväntad tacksamhet för möjligheten och samtidigt förklarat att hans familj undrat "Varför har du inte fått en roll i White Lotus än? och "Du måste byta agent."De försäger sig nepobarnen. Ett naturbarn likafullt. Och hos andra agenter sitter naturbarn födda av just ingen alls. Väntar på sin tur. Inför avsnittet där Sam Rockwell gör entré hade jag läst om hans FANTASTISKA monolog och blivit glad. Sam Rockwell är en av mina favoriter och nu kanske det blir åka av. Och så satt han där och berättade om ladyboys och vad han vill att de ska göra med honom och att han vill vara dem men de ska vara honom och de ska se på men de ska också vara med. Minns jag den fantastiska monologen rätt? Jag vände mig till Joachim och frågade Var det monologen? Ett långt svammel om knull för effekt.Han höll ett febrigt tal om knull och sedan var det inget mer med det. VI har ju fattat att det var hans pappa men varför varför varför och HUR skulle HAN fatta att det var hans pappa?Hotelltanten skriker det som att det var självklart. Här är något jag missade:De tre barnen i rika familjen sitter som see no evil, speak no evil, hear no evil-aporna när de kommer till hotellet och när de åker därifrån har de bytt roller och utvecklats. Kul. Om jag hade uppfattat det. Här är vad jag inte uppfattade på båten bort från hotellet: Serien börjar alltså med att pappan får veta att allt går åt helvete med jobbet och pengarna och hemmet. Allt kommer vara borta när de kommer hem. De kommer behöva sova under en bro och pappan lär hamna i fängelset. Om detta säger han ingenting till sin familj, istället börjar han planera hur han ska döda dem. Inledningsvis ser han hur han skjuter dem och sig själv och när han har sett sådana syner elva gånger så säger jag till Joachim att om han till slut skjuter dem på riktigt så kommer vi inte veta det. Till slut landar pappan i beslutet att plocka självmordsnötter ur en självmordsfrukt från ett självmordsträd som lägligt står planterad vid poolen. Han är alltså så psykiskt stressad över hur familjen ska reagera på vad han hållit hemligt att han är beredd att utplåna sin familj. Och så åker båten i väg och Saxon öppnar sin lur och sen är det ingenting mer. Lagom till sista avsnittet kom det lite engagemang men det handlade väl mest om att man behövde avsluta, få någon slags utdelning för all tid man lagt ner på de andra sju avsnitten. De tråkiga väninnorna blev vänner igen utan att ha brakat ihop ordentligt som serien lovat över sju avsnitt. Snart exploderar någon, tänkte man, men istället blev det: Du är vacker och jag är glad för din skull, jag älskar er. Jag kom förresten på vad som var sämst med säsongen: PR-turnén. Alla skådespelare som har rest jorden runt för att berätta hur mycket de älskar varandra och att Mike White är ett geni och att de är så tacksamma att de har fått vara med om det här fantastiska, och man vet inte riktigt om de menar serien eller om det är den härliga vistelsen i Thailand som avses. Och detta att skådespelarna och media har försökt, och lyckats, skapa en kult kring serien. Att vi tycker att mamman i familjen är helt OTROLIGT ROLIG med sin dialekt. "Buuuddhism" Man skrattar ihjäl sig. Om det blir en säsong 4 så kommer jag inte se den. Men det kommer jag.
