Det STORA serieinlägget! De bästa serierna jag har sett: Broadchurch- Gode tid så bra. Nääästan lika bra som "I mördarens spår" med Helen Mirren. Ingenting kan någonsin bli så bra, men att vara så här nära är fem plus alla dagar i veckan. Alla! Homeland Serien som bara fortsätter ge. Carrie alltså. Och Brody. Och Quinn. Och Saul. Marcella Den här serien hade Elin och jag som lunchserie, vi såg ett avsnitt varje gång vi åt lunch. Så det tog ett tag innan vi var klara. Och när vi var klara sörjde vi i våra salladslådor. Modern Family Sju säsonger har jag sett, och varje gång tänker jag: snart dör den seriedöden. Snart slutar jag bry mig. Men den går aldrig in i väggen. För en familj utvecklas alltid, en familj vill man alltid komma hem till. Girls Jag tyckte mycket om första säsongen men sedan hände något. Jag bara retade mig på all självupptagenhet och omoget beteende. Så jag tog en paus. När jag långt senare såg ikapp samtliga säsonger blev jag fullständigt knockad. Jag älskar Girls. Och snart kommer den absolut sista säsongen. The Office Ricky Gervais mästerverk. Brittiska versionen är givetvis bäst. Mest socialrealism för pengarna och så. Men den amerikanska, med Steve Carell, Jenna Fischer, John Krasinsky och Rainn Wilson. Tänk att serien höll för alla The Jinx Dokumentärt och etthundra procent intagande. Vi gick inte ens och hämtade saltet utan att pausa. Inte ett klipp lät vi gå till spillo. Making a murderer Också dokumentärt och så otroligt sorgligt om våld, mord, klass och det amerikanska rättssystemet. Säg hej då till förvissningen om att så länge du är oskyldig så kommer allt lösa sig till slut. De näst bästa serierna jag har sett: Flight of the conchords Ain't no party like my nana's tea party. True detective Första säsongen allena. It's a mans world, men vad ska man göra? Äntligen får man se Michelle Monaghan göra det bra. Derek När Ricky Gervais gör film och TV så väljer han att lyfta den lilla alldagliga människan och göra henne viktig. Jag älskar hur han får mig att bry mig om hur det ska gå för människorna på ett litet ålderdomshem i den mindre smickrande delen av England. Doctor Foster Kärlekshat och otro och svin och cool kvinna. Så skönt med en kvinna som faktiskt blir knäpp av sveket. Som vill se honom lida och skrider till verket. En modern kaninkokare med läkarexamen. Bloodline Höll bara för en säsong tyvärr, men så vadå. Mårten och Jasmina var team Danny från avsnitt ett. Jag fick problem med var jag skulle lägga mina lojaliteter eftersom jag inte orkar med strulpellar som aldrig växer upp. Men på slutet kom jag ifatt. Unbreakable Ännu ett one hit wonder. Kvinna som suttit inlåst under marken och missat sina ungdomsår åker till New York och lär sig om nutiden. Roligt, kärleksfullt och fantasirikt. The Affair Om du gillar sex så kommer du älska första säsongen om jättebebisen Noah. Stranger things Serien som delade folket. Var det en fullträff som fångade åttiotalet som ingen gjort förut eller var det ett krystat försök att tjäna pengar på sjuttiotalisternas kärlek till ET och George Lucas? Jag vet inte, jag vet bara att jag älskar barnen. Sex and the city Jag älskar vänskapen mellan kvinnorna. Allt sex och all romantik får ursäkta, det är när Carrie bråkar med Miranda om Big eller när hon skäller på Charlotte som inte lånar ut pengar som jag känner känslorna, och gråter. Varje gång. Downton Abbey Jag älskar Downton Abbey, det gör jag verkligen. (För att inte tala om hur hopplöst förälskad jag blev i Matthew Crawley) Men herregud så fånigt det är. Allting löser sig direkt, nästan innan det har hunnit hända. Oavsett hur mörk hemskhet som har inträffat så går det alltid bra när den mörka hemska hemligheten kommer ut. Scen 1: "Snälla säg inte till pappa (papp:aarr) att jag har fått en horunge!" Scen 2. "Edith har en horunge, oups förlåt" Scen 3: "VA? Har du en horunge?" Scen 4: "Seså, pappa ändrar sig säkert" Scen 5: "Jag älskar din horunge som om hon vore min egen horunge, allt kommer bli bra" The night of Jag är kluven. Sensationellt bra skådespeleri (Jeannie Berlin!) och fantastisk dialog. Men varför bryr jag mig så himla lite om hur det ska gå för vår huvudkaraktär? Om jag hade känt känslorna så hade detta varit en sexa av fem. Lagom bra serier: You're the worst Omaka par, fin kärlekshistoria och vågade sexscener (bara i avsnitt 1 dock) Elin och jag tappade hakorna (när vi såg var han hade sin haka, om ni förstår vad jag menar) Serier som jag började titta på men som aldrig fastande: Designated survivor Det bästa som hände inträffade tre minuter in i pilotavsnittet. En tönt som är bostadsminister ser Capitolium sprängas och alla dör. Så nu är han president. Det var det bra med serien. Sedan blir allt jätte jättedåligt och man tycker synd om Kiefer Sutherlands föräldrar som kanske hade varit stolta över honom fram tills nu. The leftovers Alltså, jag bryr mig inte om var alla tog vägen. Inte ens bebisen. Och om jag inte bryr mig om var en mystiskt försvunnen bebis håller hus, då är det riktigt dåligt. Breaking bad Jag älskar ju Brian Cranston, särskilt som pappa i Malcolm in the middle. Men det finns ju ingen glädje, jag måste ha något att hålla fast vid. Allt är bara: cancer, har inga pengar, mördar knarklangare och smälter dem i badkaret, kollegan snodde gemensam idé och blev rik, frun är gammal och gravid, sonen är handikappad och elverna är otacksamma trots att han är en jättebra lärare. The Americans Jag klarar inte av för mycket död iscensatt på ett realistiskt sätt. Så det blev bara ett avsnitt för mig. Men tänk ändå att huvudrollsinnehavarna blev kära och fick en bebis i verkligheten. Sådant är alltid trevligt! Aquarius Nej. Antingen ser jag en dokumentär eller så ser jag hittepå. Jag vill helst inte ha något mittemellan. Orange is the new black Såg nästan hela första säsongen men det var alldeles för mycket ångest inför eventuella knivhugg i duschen. Dessutom var det ett stort störningsmoment för mig att aldrig kunna släppa tanken på varför Jason Biggs får roller. Serier som alla har sett utom jag: Dexter Jag får en känsla av att Dexter är en väldigt bra serie, men all denna död, orkar jag? Game of Thrones Joachim tittar ensam. Ibland ligger jag bredvid i sängen och måste be honom sänka till en volymplupp eftersom jag får psykiska besvär av alla dödsljud. House of cards Joachim och jag började titta. Vi tänkte: Kevin Spacey, åh! Robin Wright, åh! Sedan vände sig Kevin mot kameran och talade till tittarna. Då stängde vi av och tittade aldrig tillbaka. The walking dead Zombier, nej fy så tråkigt. Jag vill ha känslor. Serier som suger: Luther Elin och jag behövde en ny lunchserie efter Marcella och hittade Luther. En BBC-serie som har sänts på SVT och har Idris Elba i huvudrollen, HALLÅ! Vad kan gå fel? Allt. Allt gick fel. Luther är en stor fet mansgris som vet bättre än Poirot i Poirot. Han kommer på långsökta lösningar mitt i en mening. Ni vet, brevbäraren går förbi utanför fönstret, Luther kisar ut i luften och plötsligt slår det honom "DET ÄR ETT BREV SOM ÄR MÖRDAREN" Så fruktansvärt dåligt och patetiskt. Bespara er. Suits Har sett ett par scener och vill inte vara med. How I met your mother Jag blir arg bara jag tänker på den. En fullständigt skamlös Vänner-kopia som aldrig borde lämnat idéstadiet. Eller jag menar stadiet, idén var ju Vänners. Så. Vad säger ni?
