När någon är rik, berömd, adel eller kändisbarn eller allting på samma gång och blir intervjuad så blir jag till två personer. Den ena undrar när elefanten i rummet ska benämnas. Säg att du är rik och privilegierad, säg det nu. Sen kanske den som är rik eller berömd eller adel eller kändisbarn eller allting på samma gång säger att den har varit just väldigt priviligerad och då blir jag genast den person som tycker att det ska du väl inte behöva säga, inte ska du behöva be om ursäkt för vad du fötts in i, det är ju rent ut orimligt. Och paradoxalt nog orättvist. Förresten är det jag som är paradoxen när jag först vill att de ska stå för att de har gamla pengar och kulturföräldrar och sedan tycker att de ska låta bli. Men ibland när väldigt rika människor från den andra världen pratar så kan det låta så här: Alltså ja, vi var rika men när de andra åkte till Val d'Isère så åkte vår familj bara till Åre. Eller Ja, vi har städhjälp men hon är ledig på söndagarna. Senast i morse lyssnade jag på Fördomspodden som gästades av Martin Åslund, Bromma, när han ställdes inför en Brommafördom som Albin Ekdal, Bromma, svarat på i ett tidigare avsnitt: Att det inte var något märkvärdigt med en skola med bara en klass och som låg inklämd bland villor som kostar tjugo miljoner styck. Detta påstående lyste som laser i natten för Emil Persson, Väckelsång. *Det är inte synd om den som är rik och känd. Källa: När Meghan Markle berättade att hon hade mått så dåligt att hon haft suicidala tankar. Snyt dig i sedlarna, sa folket och sen hatade de henne ännu mer och sen flyttade hon hem igen. Det är synd om alla, mer eller mindre, och det är mycket svårt att vara människa. Svårare än att vara människa är det att skriva en bok. Och svårare än det: skriva en bra bokjävel. *Jonas Bonnier har byggt sitt Sommar med knåpiga fingrar och cliffhangers och det väcker inte känslor men det är nog inte meningen. Jag vill bli berättad för och som berättelsen berättar sig! Det är tajt och livligt och metodiskt och stegrande, det tar oväntade vändningar och får sedan ett lyckligt öppet slut. Jonas Bonniers Sommar är som isen i mitt glas rosé, när den har smält så har jag fortfarande mycket sommar kvar och rosévinet blev fräschare, nyttigare. *Oväntat och faktiskt modigt att matcha låtarna med utgångarna. Det har blivit så hånat att jag aldrig trodde att vi skulle få vara med om bokstavliga låtval igen. Sommarpratet beskrivet med en mening: Tim Davys gick sin egen vägCitat:"Borde jag ringa upp Bibi Rödö och försöka stoppa Sverige Radio från att sända det här programmet?"Bästa låt: Go Your Own Way- Fleetwood MacBetyg: 6/10Dagens bilder: I födelsedagspresent fick svärmor märkesfrön från Florea, sedan drev hon upp dem och jag fick plantor. Vem köper bättre presenter än jag? Föräldraskapet. Det är bara den tjugofjärde juni och min sommartofs ser redan ut så här. Vad bra det kommer gå. Jag har drivit upp något som jag inte vet vad det är. Dagmar och familjen är på roadtrip. Timmarna innan avfärd gick hon runt i huset och hittade gosedjur hon inte tittat åt på flera år och sa att de absolut måste packas ner. Åke trampade snett i plaskpoolen och det tog exakt sjutton minuter för sandalerna att torka i vindrutan Det syns inte här men shortsen han har på sig fick hans äldsta syster när hon var runt sex år, sedan har alla barn haft dem. Det tar exakt sjutton minuter för lakanen att torka. Vi borde klippa gräset här.
