Det här är ingen efterhandskonstruktion: Många gånger har jag tänkt att Edward af Sillén är väldigt ödmjuk och ostroppig med tanke på hur stor han är. Så bra, så etablerad, så självklar. Han kan ju förstås vara född och uppfostrad sådan, men det skulle också kunna vara drevet i ungdomen som piskade honom ner i mattan. Därifrån ser världen annorlunda ut. Läxor lärs. Skandalen som gjorde att han fick sparken har jag hört om men inte fördjupat mig i. Jag tänker att stora skandaler finns överallt, de bara väntar på att pillas ut i ljuset, jag orkar riktigt inte hålla reda på vad man förväntas bli upprörd över. Jag brukar låta andra avgöra det åt mig. Äckliga men logiska drev där allt går över på ett ögonblick som är en evighet för den som står i det. Att backa hem, dra mörkret över pannan och gråta bittert åt sitt, när allt kommer omkring: misstag. Du vet heller inte vem du krigar mot, för det är alla, det är ingen. Det är ett spöke. Och sedan har du att leva med det spöket. Spöket spökar i spöktimmen och du vet att när som helst far det in genom ett öppet fönster och du ligger på mattan med en löpsedel över ansiktet. Ful bild valde de också. Jag känner inte riktigt igen Edwards röst i Sommar och jag tror att det är den där satans ansatsen. När han kommenterar Eurovision är han hemma, detta är något nytt. Jag känner igen mig. Jag kan spela in tusen radioprogram och poddavsnitt men nu är det SOMMAR. Jag kan skriva tusen krönikor och texter, men nu är det EN ROMAN. Det är ansatsen, och den hörs. Men det gör inget!*Jag har flera "Här blev jag kär i Petra Mede." Ett av de tidiga är när hon backstage frågar en artist om hennes musikaliska förebild och på svaret Ella Fitzgerald replikerar: "Jaha, tjock och med diabetes."Jag har precis lagt ner tid jag inte har på att hitta det klippet. Ödmjukt faller jag tillbaka ner i mattan och ger upp. *Sommarpratet beskrivet med ett ord: BranschenMin återkommande känsla: Åh fanCitat: "Man vet aldrig vilket av alla hundårsjobb som kommer ge dig nyckeln till nästa dörr"Bästa låt: Sleeping satellite- Tasmin Archer* Foto: Mattias Ahlm
