Först tar vi de bäst klädda. Hög hatt matchat med hög moral. Gult är aldrig fult. En blomsterbrosch piggar upp! Foliehatt, nu som motstånd. Och nu vidare till de injicerade enprocentarna: Naomi är alltid fin. Det är inte så svårt när man är liten och späd och blond och näpen och även vacker. Tanke sprungen ur min ungdoms år när jag var för lång och för stor och för storfotad och bredtummad och grov och enorm näsa och för stort huvud. Allt det där är fortfarande sant och jag vill inte vara Naomi. Lyckligt slut! Det här säger mer om mig än om Anne men jag vill liksom att det ska dåligt för henne. Ni måste hålla med mig. Det ÄR något. Med henne. Något djupt osympatiskt. Stäng. Vinnaren enligt de flesta och de har rätt. Beyonce kom som Olivia Wilde. När ska jag sluta tycka illa om den här färgen? För det första måste man vara rödhårig. Ingen förstår lockelsen i att visa upp biffiga axlar mer än jag men det här är jättefult. En man kan vara snygg i både kjol och klänning och till och med korsett och bh. Men en prickig halterneckblus, nej. IKON. Det är samma sak varje gång: är det här Michael Jacksons dotter eller hon i den där serien om John F Kennedy Jr? Den här outfiten är min matlagning, ta lite av varje och så blir det säkert jättegott men det smakar fruktansvärt. Morgonhumöret.Men också en av de bästa på grund av målningen. Om ordet skir var en outfit. Cardi B kom som de där värdelösa dinosaurieäggen man ska lägga i vatten så att de växer men det enda som händer är att de sväller och ser ut som Cardi B:s klänning. Men. Den var även väldigt snygg och cool och innovativ och bättre än de flesta.
