Förra sommaren åkte vi till Halmstad och bodde på Tylösand. Vi förstod inte att man var tvungen att boka bord och blev tvungna att sätta oss på en restaurang som hade förlorat sitt utskänkningstillstånd.Visste kändes det lite problematiskt att stampa i marken för att jag inte fick alkohol till maten men det blir ett fint minne för barnen tänker jag. "Du får vin när vi kommer tillbaka till hotellet", lovade Joachim. Personalen var underbar och yngsta barnet fick en pizza med ett ansikte. Mycket fint initiativ förstås men ångesten som rev och slet det lilla gossebarnets hjärta medan han åt upp sin "nya vän" drog ner betyget en aning. Jag är exakt lika dum i huvudet som normalbegåvad när jag både förstår och inte förstår vad Joachim menar när han säger att vi aldrig kan uppleva en sån här solnedgång i Kalmar. Har jag förresten berättat hur jag håller reda på i vilket väderstreck solen går upp och ner? Jag sjunger på Red hot chili peppers Californication. "The sun may rise in the east, at least it settled in a final location." Jag kan ha tvingat honom att bada. Men jag menar, puffarna var på och allt. Från längst ut på Tyluddens spets är det bara femhundra meter till Tylön. Jag pratade väldigt mycket om att simma dit. Väldigt mycket prat med tanke på hur lite jag faktiskt gjorde det. Kvällspromenad i Halmstad. Vi fick ett chambre separée, vi får det lite då och då och det är ju något fint, egentligen, men jag har alltid tyckt att det känns som "vi trycker in den här jobbiga cirkusen här där de inte stör någon." Vi har väldigt sällan tur med vädret. Att prata om vår otur är halva semestern. Biblioteket i Halmstad är lite otroligt. Och även fantastiskt. The sun may rise in the east och så vidare. Passa på att ta bjutiful bilder där alla syns. Jag gick över till Tylön och kom tillbaka. Och sen åkte vi hem och det ser alltid ut som en amerikansk film där ungar ska iväg på camp. På vägen hem stannade vi till vid Örjans vall där Kalmar FF tog guld för sjutton år sedan. Då var han sju veckor. Jag pillade bort fetvadden och ammade, sedan blåste domaren och dammen brast, mjölken läckte och fansen forsade in på plan. Så, nu är jag ikapp. Nu kan jag skriva om den här sommaren och andra saker.
