Karin drabbas av alla känslorna på samma gång, mest de jobbiga, drar en våtservett i den av värmeböljan utsatta armhålan och författar en kommentar som är ett dämpat vrål. Först lyssnar vi på henne: "Om man sätter en kjol ovanpå detta, vilket bara det låter helt bisartt för mig då det är tyg i benen, så undrar jag lite över saker man gör unde dagen som typ toalettbesök. Ska man vid varje toabesök först ta av sig långkjolen och hänga över tvättstället, sedan lirka av sig byxdressen och göra sin behov och sedan på med allt igen? Jag vet inte hur mycket andra besöker toan men jag gör det rätt ofta. Särskilt när det är varmt och jag dricker mycket vatten. I övrigt tycker jag det också är så konstigt med alla förslag om att ta fram symaskinen (har jag ens nål och tråd hemma?) och börja sy om ett helt plagg som om man vore skräddare. Gör en väska av ena ärmen, nä det finns ju två så gör två. Klipp lite här och där och gör askungens drömdress. Men för guds skull släng inte eller ge bort eller lämna tillbaka eller rentav säg som det är. Att det där var inte din grej. Kanske är jag mest en negativt lagd människa eller realist eller vad man nu vill kalla det. Eller så är det värmehelvetet som gör mig extra kritisk. Jag vet inte men det känns så sockerpulligt här idag. Eller som med din superfina vita klänning som var helt förstörd. Samma där. Då kommer så bisarra förslag att jag blir rädd och känner mig som i en film där jag undrar om jag är den enda som ser att för helvete den är ju helt död. Har jag tappat det? Behöver jag läggas in (igen) eller är det lite väl mycket positiv energi i omlopp just nu? Go och gla är inte alltid det bästa. Kejsarens nya kläder känns det som. Precis så. Tack för mig. Nu ska jag doppa huvudet i iskallt vatten." Svar: Karin, du är Sveriges svar på Karen och för det tackar vi dig. Du har helt rätt i allt du skriver. Byxdressen ska givetvis lämnas tillbaka. Jag har nål och tråd men jag skulle lyckas bättre med att sy ihop mitt eget förlossningshål än att "sy på spets" på den sönderfrätta klänningen eller att "göra en blus" av byxdressen. Jag ska inte sätta saxen i någonting, jag ska bara vara kreativ i text. Vidare så har du rätt i att det är mycket sockerpulligt här, och jag älskar det. Så du har fel i att det är för mycket positiv energi i omlopp. Min blogg och mina bloggläsare är mitt söta, mejl kopplat till kolumn är mitt salta. Jag får otroligt fina aftonbladetmejl också, men i bloggen kan det väl få vara bara härligt? Om man vill kritisera mig så kan man göra det till fotbollsfrunmalinwollin@gmail.com Jag tror inte att du behöver läggas in. Jag tror bara att du behöver lite sockerpull i din riktning. Vi kan väl räkna det här mejlet som ett pull av sött? Det är trevligt SÅ IN I VASSEN här.
