Det här är jag, fem minuter innan vi blev inkastade till en restaurang i centrala Palma. Det här är jag, femton minuter innan jag bestämde mig att aldrig någonsin lyssna på en inkastare i mitt liv. I fortsättningen ska jag, i protest, bara gå till restauranger med skyltar som säger "Inget pack tack" och "Kom helst inte hit". Vi hade precis klivit av bussen i Palma och var glada att bussresan hade gått så bra. Och Palma var så fint! Alldeles glada och upprymda var vi. När vi gick gatan fram klev en ropande man ut i vår framfart med menyer. Vi var utsvultna och behövde äta omgående, så jag tänkte "Asch, vi kan väl lika gärna sätta oss här som någon annanstans". Vi fick ett bord och Elin beställde in vår mat. Jag överlåter ganska mycket till Elin eftersom hon i stort sett talar flytande spanska. Framförallt HÖR hon flytande spanska. (Det är ljuvligt när hon återger alla bråk för oss). Och som tjejerna sa innan vi åkte: "Mamma, Elin måste följa med, hon kan språket, dessutom hon kan skydda oss mot våldtäktsmän". Efter en liten stund kommer maten ut. Och det har blivit fel: Servitören ställer fram en skål med räkor i olja. Både Elin och jag har varit vegetarianer i hela våra vuxna liv. Vi beställer inte räkor av misstag. Och till och med en slumpmässigt utvald GATUKATT vet vad räkor heter på spanska. Och nu börjar det. "We didn't order this" "Yes you did" "No" "Yes you did, we speak english or we speak spanish, but then" följt av jättedålig engelska, som gick ut på att "Okej, beställ på spanska du, men om det blir fel så får du betala det vi ställer fram" Sedan sa han att vi måste betala för maten alldeles oavsett. Och detta, mina läsande vänner, skiljer sig från allt jag någonsin varit med om på en restaurang. ALDRIG har jag varit med om att man behöver betala för mat man inte har beställt. Visst kan det bli missförstånd, visst kan gäster vara oklara och tröga, men då är det väl ändå kutym att serveringspersonalen knyter näven i fickan, pratar illa om en i köket och börjar om? Men detta rövhål till person, som precis har behandlat min syster som skit och förolämpat henne inför andra gäster, framhärdar och lämnar sedan bordet. Då vinkar jag till mig en annan servitör och ber om att få prata med chefen. En annan man kommer fram och frågar vad saken gäller, men då är räkor i olja-mannen där i två steg och säger att vi ska prata med honom om vi har något att säga. "Fine with me", säger jag och förklarar att vi har varit vegetarianer hela våra vuxna liv och ALDRIG skulle beställa in räkor och att min syster VET vad räkor heter på spanska och att vi ville ha champinjoner. "You will pay" "No, we WONT" "Yes you will" "No, because bye bye and we will..." och här vill jag vara övertydlig och tecknar med två fingrar hur vi tänker försvinna ner längs gatan. Jag gör även ljud till mina fingrar. "Dududu" låter de solbrända notasmitande fingrarna. "Then I call the police" "Absolutely, call the police, that's okey with me" "Because I know the people" Know the people? Okej, tönt, suttit i fängelse much? Och med det lämnar han bordet. Nu är vi inte så sugna på maten vi har framför oss längre. Alla utom jag känner stor olust för det där med polisen. När det har gått ytterligare en kvart har ett av barnens vegetariska lasagne fortfarande inte kommit in, det är uppenbart att de har glömt den, så vi bestämmer oss för att gå. Jag ber om notan och en servitör kommer förbi med den. Räkorna är med, men de har tagit bort champinjonerna (som kom in senare). Med på notan finns även den vegetariska lasagnen. Jag vinkar MED STOR TILLFREDSSTÄLLELSE till mig oljeräkan och han kommer förbi vårt bord med minen "Vad i helvete är det nu, din svinjobbiga kossa?" Jag pekar på lasagnen och säger att vi aldrig fick den. Han försvinner in i restaurangen. Efter en stund kommer en ung tjej ut med en ny nota. Vilket fegt as, skicka någon annan. Kostade läsken över hundra kronor styck? Kostade vattnet över femtio kronor styck? Kostade brödet över hundrafemtio kronor? Svaret på alla era frågor är ja. Kan jag rekommendera Eloisa i Palma? Inte direkt. (En snabb koll på Tripadvisor hade varit en god idé, så här i efterhand)
