Äggsjuk. Äggsjuk utan ägg och utan sjuk går jag fram och tillbaka mellan kaffet i köket och datorn i vardagsrummet. Så fort jag lämnar texten så tänker jag på den. Jag ska säga er exakt hur det känns. Det känns som om jag har en hund som jag älskar jättemycket. Hunden sitter i vardagsrummet och väntar på mig. Hunden älskar mig tusen. Men hunden är också SVINJOBBIG. Hunden driver mig till vansinne och får mig att tvivla på allt jag trodde att jag kunde. Jag älskar hunden men jag orkar inte med den. Kanske borde jag lämna hunden till någon annan? Jag kanske inte är en hundmänniska? Jag får dåligt samvete och går tillbaka till vardagsrummet. Där sitter han och andas högljutt med sin tunga utanför ansiktet. Det är hår i hela soffan. Han har dreglat på mattan, tuggat på allt jag håller kärt, det luktar hund i huset. Hunddjävul. Men jag vill ju vara med honom. Jag tror att vi är bra för varandra. Jag tror att jag med rätt handlag och mycket kärlek och kreativitet kan forma honom till en riktigt bra hund, en hund som många andra tycker om. En hund som får människor att berätta för varandra om honom. "Det är en så himla find hund, jag kunde inte lägga ifrån mig den." Jag kämpar på med kärleken och hundens alla sidor. Jag älskar dig väldigt mycket, "hund." Men jag vet inte om jag orkar vara med hund. Eftersom jag inte har en hund, bara oskrivna böcker, så behöver jag bara tvätta sofföverdragen var tredje år. "Behöver." Det latinska ordet för vår soffa är usch. Utsikt från en skrivplats. Snart går jag ut och gråter i hundkojan jag inte har.
