Ett barn är på förskolan och ett är på fritids. De två äldsta och det allra yngsta är hemma. Jag ska lämna text och behöver hjälp. En sitter i sängen och äter försenad frukost. En tar bebisen i vagnen på promenad samt hämtar en falafelsallad till sin mamma. När hon kommer tillbaka sover dessutom barnet i vagnen. Jag behöver kanske inte avslöja för er vem jag älskar tusen idag? För en stund sedan tog yngsta dottern fram bebisalbum från 2002-2004. Först ville äldsta dottern bara stå lutad över axeln och håna syrrans bebisbilder, men efter ett tag fastnade hon och jag kunde ta den här bilden. Åh så fint! Tänkte jag. Tills det började låta såhär: "Mamma varför är alla bilder på oss så fula? Nu tar du ju jättefina bilder, what the fuck?" "Haha mamma ditt HÅR!" "Vem är det?" "Vem är det?" "Vem är det?" "Kolla mormor, hon har inte åldrats alls!" "Mamma, Gud vad du ser ung ut här!" "Haha kolla vilka fula kläder" "Kolla pappas magrutor, skulle du vilja att han såg ut så igen mamma?"
