Jag åkte till Stockholm för fyra möten på två dagar. Det är inte mycket, så tänker ni nu. Men mitt yrkesliv utspelar sig i en soffa. Fyra är mycket. Och betänk att jag ska klämma in mys med faster under mina knappa timmar. Första kvällen var det salong med Skugge. På Taverna Brillo. Jag är först på plats, jag har tydligen blivit en sådan. Som kommer i tid. Hovmästaren välkomnar och säger "Det är ju för din skull ni är här ikväll" Nej? Linda ansluter och ber hovmästaren att säga ett par ord när alla är på plats. När bordet är fullt kliver han fram och säger välkomna. "Idag har vi samlats här för att Malin Wollin har kommit till Stockholm!" Jag har aldrig känt mig så uppskattad och förnedrad på samma gång, det var underbart. Förvirring uppstår. Någon böjer sig fram och vill veta om det är min födelsedag. Nej då, det var bara berget som hade kommit till Muhammed, och sen åt vi pizza. Så gulligt sånt här är. Min stjärna. Sen blev det onsdag och roliga jobbmöten. Ett möte var en lunch som åts på Hotell Diplomat. Och när lunchen var slut så stannade jag kvar för bokcirkel med Skugge och vinnaren av vår auktion till förmån för Musikhjälpen. Jag och Linda och fyra trevliga kvinnor hade läst Testamente av Nina Wähä. Men låt oss prata lite om Hotell Diplomat. Lunchen blev jag inte mätt på. Min teori är att alldeles för många kvinnor på Östermalm har lämnat kvar mat på tallrikarna och så har Diplomat anpassat sig. Till bokcirkeln åt jag färska hallon, mjölksorbet och bipollen. Nej, jag skrev inte fel och ni läste rätt. På Hotell Diplomat kan man äta bipollen. Jag var tvungen att beställa, visst förstår ni det? Mjölksorbet är inte gott. Vet ni vad som är gott? Glass. Gjord på grädde. Jag vill inte raljera över de som har pengar och Strandvägen och prinsessan Madeleines ex-bästis och kvinnor som har exakt samma frisyr och sitter kvar vid bordet i fem timmar. Så det får ni göra själva! Sen blev det kväll och Birgitta väntade med middagen. Det gör hon alltid. Det finns ingen som kan hålla på med middagen i så många timmar och sedan vänta med den lika länge. Jag kan skicka ett sms vid 16 och säga att jag kommer vid 18. "Maten är redan färdig här, vi ses sen, puss!" Sen blev det torsdag och jag åkte hem. När tåget rullade in på Stockholms central ställde sig alla som skulle in i vagnen i en tajt rad och pressade sig mot varandra. Två av dem bar munskydd. Om det finns någon som stör sig på mina munskyddsaversioner (gör inte det) så är det just detta som göder mitt vankelmod: Om du inte tvättar dina händer som en kirurg och inte håller två meters avstånd: Sluta vara hysterisk med din lilla mask, som du ändå använder på fel sätt. Tur att jag kom hem igen så att jag kunde ta en paus från att irritera mig på mjölksorbet och bipollen och munskydd.
