Du är en femtedel av mitt hjärtegullskapital. Även när du ser ut så där. Särskilt när du ser ut så där. Som om du precis upptäckt att örat är i kläm och nu vill du veta vems jävla fel det är. Jag fick ett meddelande på Instagram från en person som hade gått förbi vårt hus och sett detta. Jag svarade självsäkert att det "måste vara någon slags vass." Sen berättade jag det för Joachim när han kom hem. "Snälla säg att du inte svarade så?" "Vadå?" "Malin, hur ofta ser du vass utan vatten?" Det kan väl hända att vass allt som oftast står vid vatten, men jag visste inte att de inte kunde leva på torra land. Jag skulle ju aldrig hävda att blommorna mitt på gräsmattan är näckrosor, men visst kan väl vass finnas lite varstans om man bara ger det en chans? Jag tror att Joachim har flyttat sandlådan hit, bra idé förstås, att lekcentret är koncentrerat till en plats på tomten. Tillbaka till vassen. Allt vassfluff har lossnat och flugit iväg in i buskar och häckar. Men vad gör väl det, de kan plockas upp och doppas i regnvatten. I somras fick de gatukritor av vänner på besök. Då målade han hela fasaden lilla mamma, och det är fortfarande kvar. Måla med vatten på altanen försvinner direkt. I fredags lämnade jag förresten tulpaner hemma hos de här personerna. Och sen åkte jag hem och gjorde lagliga saker med de här hattarna. På kvällen betade vi av ett par avsnitt av Lovesick och provade en påse av karamellpopcorn. Jag har fått för mig att jag har sett en massa hyllningar, att de ska vara helt otroligt goda och så vidare, men nu kan jag inte minnas en enda som har nämnt dem. De var ganska goda. Vi hade kommit överens om att jag skulle få skrubba altanen i helgen. Det är så renande för själen att gå loss. Men så fick Joachim för sig att det kunde komma snö och att vi skulle avvakta. Men okej, vi plockar väl fram utemöblerna innan vi rengör altanen, lät det sen. Och om inte det är ett paradigmskifte så vet jag inte. Avslutningsvis så kan jag meddela att jag sedan ett par år tillbaka drömmer om att tapetsera sovrummet. Sen går ett år än från vårt liv och kommer icke mer. Jag vaknar och har en fondvägg som är grå och i hörnen har spindlarna uppfyllt alla sina drömmar och i dem hänger det damm.
