När jag tittar på den här bilden. Känslorna jag känner. Kärleken och lyckan och gråtet och ömheten. Mitt lilla paket i förr i tiden-mössa därborta i sängen. Mitt älskade lilla barn som jag fött fram fem timmar tidigare. När jag tittar på den här bilden så minns jag att den där maten var det godaste jag någonsin haft i min mun. Jag åt upp rubb och stubb. Det fanns inte så mycket som en strimla av morot kvar. Detta är bra för en nyförlöst kvinna. Det är kolhydrater, fett, protein och råkost. Ge mig en bricka till, tack. Jag kom att tänka på sjukhusmaten när jag läste att Malin Berghagen rasar mot Lill-Babs bricka. HÄR finns min kolumn om saken.
