På tisdagar gör jag pannkakor. Det har bara blivit så. Och trots att det tar nästan en timme att grädda tjugo pannkakor så är det min lättaste rätt. Jag kan grädda pannkakor medan jag ammar, diskar och lyssnar på Studio Ett. Jag kan till och med leka med receptet. Men precis som på fredagar så äter barnen en rätt, och vi en annan. Barnmat och vuxenmat. Jag är oerhört självuppoffrande. Till en viss gräns. Och gränsen går vid tacos och pannkakor. Och allt annat som barn gillar. De flesta tisdagar gör jag pasta med tomatsås och parmesan. Men idag tänkte jag att jag skulle anstränga mig. Faktiskt ganska många pinnhål upp. På köksbänken står en kruka koriander (änglakören sjunger alltid KO-O-O-O-RI-AAAN-DER!) I kylen ligger portabello som snart är skrumpen. Så jag googlar svamp+koriander+recept. Och fram träder ett recept på en asiatisk soppa. Asiatisk soppa. Kan kan jag bli mer alternativ och cool? Just som ni tror att ni vet var ni har mig så gör jag. Asiatisk soppa. På en tisdag. Enligt receptet ska man använda ostronskivling, och jag måste medge att det känns mer asiatiskt. Men nu har jag portabello, det får funka. Enligt receptet ska man även tillsätta "fisksås". Det har vi inte och det äter jag inte, vad det än är. Om det är sås som en fisk har gjort, kanske. Annars, nej. Man ska även använda kycklingbuljong, men vi använder bara grönsaksbuljong. För om jag vill ha djur pressade till en liten platt kub kan jag gå och trampa på fåren i hagen. Annars har jag allting. Det vill säga: smör, salt, vatten, lime, socker, purjolök och koriander. Nu låter det som om jag bara räknade upp slumpmässiga grejer man hittar i ett kök. Men recept ljuger inte. Jag gjorde exakt som man skulle och hällde i lite japansk soja och teriyakisås för att kompensera för ingen fisksås. Soppan var klar, vi var väldigt hungriga. Koriandern stod redo att klippas för att kröna verket. Då gör jag det ödesdigra misstaget att lägga ner en stor näve alger i soppan. För på algförpackningen står det "god i soppor". Det står inte vilken soppa, men nu har jag ju gjort en soppa, som till på köpet är asiatisk. Vad kan då vara bättre än alger, när jag ändå har en förpackning hemma? Hur häftig är jag, som har alger utan att det fanns något syfte med det, de bara låg där. Jag älskar mig själv för att jag har alger. Jag älskar mig själv för att jag gör asiatisk soppa på en tisdag, samtidigt som jag gräddar pannkakor. Jag älskar att jag är full av motsägelser. Jag älskar inte soppan. Soppan är resultatet av vad som händer om man låter ett barn leka i köket. Med kattens låda och kattens bajs. Soppan smakar fisk. Om man med fisk menar fiskens anus. Om man menar en specifik fisks anus. En fisk som lever med en svår tarmsjukdom. Den fiskens anus. Med limesaft på. Joachim åt upp en portion. Han är väl uppfostrad så, vad vet jag. Jag åt upp koriandern. Sen hällde jag upp en stor mugg grekisk yoghurt med tusen cashewnötter i. Jag vet inte om jag någonsin kommer bli hel igen efter detta. Kommer jag kunna bada i havet? Kommer jag kunna äta sushi igen? Vad har jag ställt till med? Jag vill vrida tillbaka tiden till innan jag gjorde soppa på fiskens rövhål med socker och purjolök.
