Vi kalasade för Jasmina som fyllde år, lilla djuret. Istället för en krambild så blev det ett coronafoto med halva ansikten. Och Jasmina är ju så smal nu så man står alltid två meter ifrån henne oavsett hur nära man är. Mitt hjärta. Mitt hjärta med bubblor. Nämen, vem hade med sig äkta? Ingen! Det var mamma som smög över med champagne och tulpaner eftersom hon älskar Jasmina. Vi höll avståndet och kalasade utomhus. De här byxorna var lagom för ett år sedan. Men redan då var de ju för låga och för fula. Och vad för kalas är det om inte jag visar kroppen. Det hör till. Sen kom pappa gående över fältet, men det finns det inga bilder på. Eller jo, Jasmina gjorde slut på en hel rulle så starstruck hon var. Pappa berättade att han hade fått syn timmerbilen och älgat iväg över ägorna. Det kunde ju vara hon i Vägens hjältar. Men det var det inte, det var "Kurt i snorgårdens pojk" eller något i den stilen. Pappa hade väl slitit upp förardörren för att hitta en oskyldig dokukändis som är en kvinna i ett mansdominerat yrke och så satt bara någons "lue" där.
