Jag har fallit in i Joachims bisarra "fika varje dag." Först vill jag äta frukost vid 7:30, sedan lida fram till klockan 12:00 och då njuta som en djävul eftersom hunger är den bästa kryddan. Så vill jag leva mitt liv. Inte äta en rågad tallrik socker, mjöl och smör så att man är grosshandlarnöjd tills det är dags för lunch. Men Joachim vill fika. I ej konstiga tider fikar vi bara på lördag och söndag, men nu är det konstiga tider och det blir covid-coffee varje dag. Och se så lätt förskjutningen gick. Idag ställde jag mig att sätta en deg istället för att spreja torrschampo inför dagens livepodd med Skugge. Men det ska jag säga er att det blev en helt fantastisk deg! Aldrig har en deg "släppt kanterna" snyggare. Perfekt konsistens. Och vad händer när jag går på ett vinnande stråk? Jag drabbas av övermod. Allt är möjligt. Experimenterandet kan börja! Ska jag verkligen följa upp ett inlägg om att jag älskar mig själv med ett inlägg om att jag är en Gud i köket? Ja, jag tycker det. För detta är alltså vaniljbullar med solroskärnor och havssalt. Och jag kan inte ens, och så vidare. I bakgrunden ser ni nutellabullarna som jag hittade hos @stilkontot på Instagram. Och i förgrunden, tja, där ligger en kattunge och sover. Försent insåg jag att vi hade för lite nutella. Och jag hade inte tillräckligt med rumsvarmt smör. Så då smälte jag smör och smetade ut på degen. Men det går ju givetvis inte eftersom smöret rinner åt alla håll. Så jag vek in alla kanter och rullade ihop paketet. Den sovande kattungen blev måhända väldigt fin men också väldigt döbakt. Så bortse från den. Men bilden längst upp alltså. Ni är så himla varsågoda för det goda.
