Skojar!Och jag ska fortsätta med Elins himla bröllop i nästa vecka. Nu går vi till namngivningen! Joa kom tillexempel. Storkusinerna kom. Häxan från Stockholm kom. Klänningen köpte jag second hand till henne för ett år sedan och det säger jag bara för att jag vill ha äran. Att ni ska tänka Åh vad hon kan och åh vad snäll hon är och såna saker. Men jag ska inte berätta för er hur ni ska känna, gör vad ni vill med informationen om den underbara klänningen given med kärlek och omsorg. Välkomstbubblor i solen. Elin har alltid sådan tur med vädret. Joachim hade Kalmar FF-Malmö FF i fickan. Sista shoten innan festen. Mårten och jag framförde Hey Jude. Jag hade skrivit en svensk text som jag inte var nöjd med så det fick bli originalet. Perfektion eller go home. Elin presenterade namnen och faddrarna, det var vi. Jag läste en dikt som jag skrivit till barnet och hans syster. Hans skor fick mycket kärlek och när kvällen kom var de mycket smutsiga. Mycket kärlek också. Och pastasallad. Faddrarna. Nu har jag fyra fadderbarn. Så litad på! Trodde jag skulle få noll syskonbarn, jag fick två, det är 200 procent mer. Är det rätt räknat? Jasmina och jag kom som nyanserna på våra åsikter. Ingen fick ha skärm, alla sprang runt och jagade varandra och gjorde vattensoppa. Ett år skickade mamma ut ett julkort med min morbror och hans fru på. Det var lite besynnerligt. Det här är min morbrors barnbarn och vi kan nog vara 200 procent säkra på att det här är mammas julkort 2024. Hans min är känslan när allting är avklarat. Och det är det nu. Inga fler namngivningar. Så hållen hela tiden. Det här är inte julkortet men det är fint ändå. Jag kom på vad jag skulle köpa dagen innan kalaset, så den grejen fick han inte. Svårt att få hjälp var det inte. Alltid glad. Sedan födseln liksom. Den sista soliga timmen innan kalaset upplöstes togs tvåhundra bilder. Vad roligt det alltid är att rensa sådant. Malins och Elins barn på rad. Fadderskapet börjar nu.