För tio år sedan hittade jag en blus som var fin. Jag vet inte om jag tänkte att det var en extraordinär blus, kläder är ju sällan det. Sen gick åren. Och varje år någon gång i maj så plockar jag fram min ganska vanliga blus från sommargarderoben som är "tunna kläder intryckta i en boll med galgarna kvar högst upp i de där småskåpen ovanför garderoberna." Min gamla vanliga blus!Jag vet inte om den är min stil egentligen. Idealt skulle jag ha varit naturligt rödhårig och haft fräknar, men nu är det som det är. Tänk att man nästan aldrig kan veta på förhand att det kommer bli livslångt. Med ett plagg, med en kärlek, med en vän. Så mycket enklare och billigare och klimatvänligt och mindre smärtsamt livet skulle vara om det på ett bord låg en blus, en man, en vän och en plan. Varsågod här är ditt liv, plocka dina enheter och lämna din plats i kön. Sluta leta, sluta härja i provrum och i stökiga lokaler. Jasmina skulle ta en bild att använda till en affisch senare i höst. Jag vände huvudet åt sidan och Jasmina sa "Bra, snyggt, gör så igen!""Det här är min bästa sida", sa jag och stirrade in i väggen. "Jag är bäst bakifrån", sa jag sedan och då gick en man förbi och log.
