Jag kommer inte ens ihåg vad vi gjorde i helgen. Eller jo, vi var på Skaftnäs och åt middag eftersom faster Birgitta är på besök. Mamma blev arg eftersom Elin och jag "betedde oss barnsligt". Helt sur var hon och gjorde inga försök att linda in det, som hon nästan alltid gör annars. Nej, ut skulle det och kvar satt två skållade råttor och fnissade med z. Fnizz. När vi skulle åka hem på förmiddagen fick pappa ett ryck och tvättade vår bil. Han är lite som Monica Geller på det sättet, står inte ut med att vi åker runt med en dammig bil som inte ens var särskilt dammig. Medan pappa skrubbade så tvättade jag gummimattor och torkade av invändigt. När vi skulle åka hem kom alla ut och kramades. Jag öppnade bildörren och mamma fick syn på innanmätet. Såhär blev hon då: "Men, har du städat?" följt av ett stort leende som inte tog slut och en strid flod av kärleksbetygelser. Kärleksemojisarna flöt omkring runt hennes huvud, lika många som stjärnor på himlen en klar natt. Och all surhet var över, mamma var lycklig och trots att hon visste att det kunde innebära döden så sa hon: "Men det är väl skönt, att ha en ren bil?" "Ja, och det är jätteskönt att ha ett städat hus, och ordning och reda och fräscha armhålor, men det ska ju göras också" "Och det är ju därför jag finns, för att tjata på dig så att det blir gjort" Och vips så hade surheten tagit ett språng, från hennes kropp till min. PH-värdet sjönk och bilen for hem. Dagen efter var vi bjudna på sommarfest. Som vanligt stannar vi till utanför Blomsterlandet. Jag och fyra barn kvar i bilen och Joachim som springer in i sin nyss strukna skjorta för att köpa lite grönsaker. När han kommer tillbaka låtsas jag alltid att blommorna är till mig. "Men Joachim, inte skulle du ha köpt blommor till mig" "Det gjorde jag inte" Nej just det. Sommarluggen har blivit så lång att jag har delat den i två. Lite som Igloglassen, man har alltid en lugg kvar. Kofta, klänning och väska från Lindex. Skor Blankens. Klocka Michael Kors.
