För en vecka sedan hade Elin och hennes kollegor vernissage på Larmgatan 32. (Galleri Kopparslagaren har öppet hela sommaren, gå och titta!) Bubblor, salta pinnar, konst och barn. En av besökarna hade med sig en kaninbebis i en strumpa. Kaninen hade legat till synes övergiven på en gräsmattan i stan. Vi förundrades alla över hur söt en varelse kan vara och lät toppen av våra försiktiga pekfingrar stryka över den lilla hjässan. När den första sötchocken lagt sig kunde vi inte låta bli att fundera över om en kaninmamma någonstans kom ut ur sitt kaninhål och bara "Nu kommer jag med morotsvällingen älskling! Älskling? MIN BEBIS!" Men så var det säkert inte. En illustration av olikheterna mellan min syster och mig: Jasmina hittade en missformad salt pinne varpå Elin och jag säger i munnen på varandra: "Det är en herdestav!" "Det är en abortvirknål!" Bilda grupper om fem och gissa vem som sa vad. Efter konst och kaniner kommer klackarna på stan. Jasmina och jag och kvällen. I gamla skor från Tamaris och klänning från &Other Stories.
