På en fotografering idag så plockade jag fram den lilla gröna som inte en enda gång har fått vara med i sommar. Hur kan man göra så? Enligt de där rensningslagarna ska man ju tömma garderoben på sådant som inte har använts på ett år. Så får man inte göra. Den lilla värmen som kommer nu är fin och jag plockade fram både ben och tår. Till detta äter vi middag på altanen varje kväll. Men. Myggen är vidriga. Och det är den värsta sortens mygg: de smala myggen. Helt anorektiska och liksom beiga. Har de inte fått något på hela sommaren? Och sticken känns som om deras snabel är doppad i citronsyra. Samt extra spetsig. Aldrig får man vara glad. Glad blev däremot både Elin och Jasmina när de såg den här bilden. De sa det inte med ord, mer HAHAHAHAHAHAHAHA och sådant. Zoomade in gjorde de också, det hör till. Vad är det för fel på strumpor i Birkenstock? Jag gick inte ut så här, men det hade jag väl kunnat? Den där teckningen till höger i bild. Jätteful. Bara ett litet barns krit-ursinne. Om jag gör så här ett par cirklar, får jag gå då? Här har vi att göra med en teckning som gjorts under tvång. Uttråkat var barnet. Och av någon anledning sattes teckningen upp på väggen i hallen, var det jag? Helt fult, med maskeringstejp. Och så blir den bara kvar. Det har gått något år nu och jag inser: den kommer sitta där tills vi flyttar. Nu måste jag sova, imorgon är det fredag och inget är städat, allt är hemskt. På söndag ska vi ha kalas, jag ska få min tredje tonåring. Tre tonåringar i huset samtidigt. Det är inte så tokigt. Som jag trodde. Som jag var rädd. Att det skulle vara.
