Idag åkte jag till Växjö för att gå på din begravning (jag tog med mig Jasmina) Det var så fint så det kan du inte ana. Så ljust och vackert och fullt av barnröster och små grymtanden från nyfödingar. (Och även om din vän Katarina tycker annorlunda så älskar jag din musiksmak. Men vad har man bästa vänner till om inte för att håna ens personliga favoriter.) Jag är så glad att jag kom och fick lära mig lite mer om dig. Din tid kommer inte, men den har varit. Och den var så full av kärlek och omtanke och vänskap. Och tänk vilken fin familj du har skapat. Tills ni ses igen. Kram
