Det här är vilken level of basic bitch jag är: Jag ÄLSKAR Tareq Taylor. Och det är det minst originella man kan ägna sig åt. Det finns ingen som ogillar Tareq. Och det är extremt välförtjänt. Joachim tittar på Trädgårdstider, det gör inte jag. Jag sitter med datorn i knät och försöker skriva vackert medan jag över min skärm ser betongbord och gårdsplantor som är "svåra att få tag på." Tävlar i pumpa gör de visst också. Och ibland står Tareq i ett skjul och lagar mat. Pratar om mat gör han också. Och hur mycket jag än älskar Tareq så är det lätt, och svårt, att hålla sig för skratt när han pratar om att mat ska vara umami, söt, salt, ha något krispigt, något krämigt och ha en bra munkänsla och att allt detta är "väldigt enkelt." Tareq, du är söt, men det finns INGENTING med matlagning som är enkelt. Svår matlagning är svår och enkel matlagning är svår. Det finns inga nyanser, det finns bara hög nivå och expert. Och där står du och är söt och och umami och salt och säger att det egentligen är väldigt enkelt. Matlagning är svårt och sen dör man. SÅ ÄR DET TAREQ TAYLOR. En bra munkänsla. Hur är den? "Titta så kanske du lär dig", säger Joachim innan han återigen säger SHHHH för att han inte vill missa vad Malin Persson säger om något slags lim- och spegelprojekt hon håller på med. "Titta själv så kan DU lära dig, jag vill inte vara i köket. Du kan stå i köket och öva på din munkänsla så kan jag sitta i soffan och skriva fantastiska romaner." Så tillbaka till det nu. PS. Jag hatar att laga mat.
