Pussisar som kom och firade min bok igår! De där satans kvinnoförtrycksskorna tog jag av och stod barfota resten av kvällen. Vad jag sa minns jag inte, det är nog bäst så. KÄRLEK till alla och lite extra till de unga tjejerna som sa så fina saker. Jag glömmer aldrig. Eller, jo, jag glömmer direkt. Men när jag läser det här inlägget igen om ett par år, då minns jag. Viva la revolución! Är ni med mig?
