Oh yeah. Rensar mina tidningar bredvid sängen. Dammsuger alla tavelramar. Pillar och sorterar. "Nu ska det vara såhär för alltid! Tänk ändå, en städad höst med ordning!" inspirerar jag mig själv. Sedan kommer jag på att jag är jag. "Nu ska det vara såhär för alltid, Malinjävel" är det enda språk jag förstår. Försöker glömma skräckfilmen "Hush" som Elin och jag såg med Joachim igår. Joachim är för smart för skräckfilm, han räknar ut varje scen i förväg. Högt, gör han det. Sedan hade Elin och jag bara att pricka av grej efter grej. HUSH, Joachim. Hon undrar om det blir någon mer mat idag. Ja, det blir det. Grillade grönsaker till mig och pappa, blir det. "Du får äta fil" "Får jag steka ägg?" "Om du gör till dina småsyskon" Delegera, delegera, delegera. DELEGERA MYCKET MERA. Jag har skaffat många syskon och gett dem en livstid av gemenskap och glädje, det minsta de kan göra är att utföra tråkiga sysslor som jag borde orka. Dessutom växer de som människor av att steka ägg.
