för att ni alla tog steget och blev prenumeranter idag så ska ni nu få det finaste och mest värdefulla en människa kan ge till en medmänniska som: Har stått vid spisen inte länge men länge nog. Klockan är 20:30 och hur blev det här så sent? Mellan frukosten och nu så har du sugit på ett vingummi och druckit kaffe, det bränner och suger. Barnen har fått mat så dem är det inte synd om. Din partner går det inte heller någon nöd på. Med ena benet över det andra ligger han på rygg i soffan och har tagit kväll. Du har tre olika grytor och pannor, du har gjort till dig. Du har följt ett recept så till den milda grad att du mitt i lagandet cyklade bort till affären och köpte spiskummin. För den här gången skulle du INTE kompromissa. Inte ställa fram en middag och säga "Det skulle varit lime men jag tog citron och det var lite mögel i creme fraichen men det känns nog inte och vi hade ingen timjan så jag tog gräs."Maten är klar nu och den kommer bara vara varm i fyra minuter till och vad ska ni titta på?Filmen ni bestämt er för finns inte där det påstods att den skulle finnas.Ni söker desperat bland era olika tjänster. Allt är piss eller en ny actionfilm med en hjärndöd käke som ska försvara presidenten. Ni vet killen som nyss fick sparken från City gross lager men plötsligt kan leda den fria världens ledare genom okända smyggångar under Vita huset och tända lampor genom att slicka på fingret och fäkta. Du blir vansinnig, din partner provoceras och och möter upp med samma förgörande energi. Plötsligt hatar ni inte bara utbudet, ni vill skiljas. Jag ger er därför, som tack för att ni prenumererar på podden, den bästa brittiska kriminalserien sedan I mördarens spår. Förstår ni vad jag säger till er, det är trettiofyra år. Vad menar hon, undrar ni nu, är serien hon pratar om bättre än Line of Duty?Jag säger er att det är den. Det var så nära att jag missade dig! Vad är det här för missvisande bild att hålla på med? Jag gav den en slö chans och blev slagen med häpnad och nu slår jag er bakåt i soffan. Fjorton år har den på nacken och på tal om nacken så står alla mina hår där. I givakt. Det är regin, det är handlingen, det är fotot, det är dialogen.Men två saker står ut och självlyser. Det är tempot. Långsamt och utsökt. Du vill att det ska vara ännu mer långsamt. Och så är det skådespelarna. I allmänhet. Många favoriter och alla är fantastiska. Men så finns det en som skulle kunna göra intrig av att kassörskan frågar om du vill ha kvittot på din spiskummin och han heter Rafe Spall. Gå nu och se ögonen och hjärtat fullt. Men gå inte in med min hyllning i huvudet, ni måste faktiskt blanka och titta utan förväntningar. Berätta vad ni tyckte. Hej från Malin