Den enda bilden jag har från Piratförlagets glöggmingel (som ni kan höra om i veckans avsnitt som man bara kan lyssna på om man är prenumerant, men vad kan vara enklare och mindre smärtsamt, det är så kvickt gjort och sedan pratar vi aldrig om saken igen. I veckans avsnitt pratar vi också om Joakim Lundell-dokumentären, jag har gjort något dumt, Clara har blivit kallad något äckligt, vad är manlighet och vem har det svårast: de som fryser eller någon helt annan?)I alla fall. Den enda bilden jag har från Piratförlagets glöggmingel men det är inte sant. Det finns en bild till där mitt öra sticker ut så att jag ser ut som en alv i Sagan om ringen och inte ens en av märkes-alverna utan en precis utanför filmrutan. Som står bakom en statist eftersom örat genom håret såg för realistiskt ut. Erik på förlaget ville inte vara med på bild och jag brukar fantisera om att jag är en sådan. En som tackar nej istället för att gå fram och köra fram sitt lilla sexiga kvinnoknä och göra sig märkvärdig. Se ut som att man verkligen vill vara med på bild. Varför togs det så många bilder på den där kvinnan, det är väl inget speciellt med henne? kommer det heta när jag är död och begraven och svaret kommer vara att jag bad om det. Erik ville inte vara med på bild och tog istället en sorglig bild på mig och förlagets förlagsgran. Fyra glas rött hade jag druckit här, om ni undrar vad som kommer döda och begrava mig. Sa jag fyra? Jag menade sex. Men är det verkligen mitt fel om någon fyller på glaset när det är slut? Men tillbaka hos Birgitta var jag redan klockan 21:30 och då åt vi knäckebröd och drack te och löste korsord som var alldeles för svåra. Vi blir exakt lika vansinniga varje gång. Birgitta brukar läsa i marginalen vem som har konstruerat korsordet som om hon ska ta reda på var personen bor. Jag lagade middag till Birgitta och så här ser det ut i ugnen hos någon som har vendettor med korsordsmakare. Vi föll i gräl över Birgittas ugn eftersom hon hävdar att det är en varmluftsugn. "Birgitta, detta är inte en varmluftsugn.""Det vet jag väl själv att det är.""Men det finns ju inga varmluftssymboler på knapparna?""Jag vet ju att det är en varmluftsugn.""Okej, men det finns ju ingen fläkt inne i ugnen, var menar du att den varma luften kommer ifrån?""Alla ugnar har inte det."Ibland undrar jag om hon har stått med huvudet för nära en varmluftsugn. När tåget rullade in i Kalmar så rullade jag väskan ombord en gul lokalbuss och hämtade mitt barn på fritids och sedan klafsade vi hem och sedan tog jag ny deo och lite svart penna och åkte in till stan där mitt äldsta barns konstskola har utställning. På lördagen fyllde jag inte år men jag hade kalas då. Jag bjöd på getostlasagne och kardemummabullar och saffranskladdkaka som inte ens jag lyckades misslyckas med. Väldigt lite i livet är som på film men topp ett sak som inte är som på film är att handla julklappar. På film är det snö, vackra klappar i famnen, breda sammetssnören och passion. "Nu får vi det bara gjort", heter det i verkligheten som ackompanjeras av inlägg i sociala medier att man ska göra sina egna klappar av sylt och sånt. På måndagen fyllde jag år och först var det skjuts till teater, det var fika så jag tinade kardemummabullar och blandade måltidsdryck i en sportflaska, de andra hade läsk och must, jag åkte och köpte en blomma till teaterläraren, körde hem och hur var det nu: när jag blev fyrtiosju så skulle mitt hem vara städat. Allt det där jag lovade mig själv när barnen var små, seså, det är stökigt nu men var snäll mot dig själv du har småbarn.Det ser ut som piss om piss är torrt och dammigt. Hur gammal ska jag behöva bli innan jag vaknar till ett ordnat liv?Joachim kom hem och satte in potatisbullar i ugnen, varmluftsugnen, satte broccoli på kok och skivade blodpudding. Sedan körde han till fotbollsträning med ett barn, handlade, kom hem, körde till en annan fotbollsträning och när han kom hem så åt vi framför Stranger things som var så trist att jag stängde av mitt i. Sedan jag köpt en blomma till teateravslutningen så provade jag ett par jeans som såg långa ut, men det är de aldrig. Jag är dum som en vanlig ugn som tror att den är en varmluftsugn när jag plockar på mig jeans på H&M och upptäcker att det är samma jeans som jag provatinte eninte tvåutan många gånger förut. Och aldrig är de tillräckligt långa. Att stå i det där provrummet brukar göra mig lite uppåt men den här gången, på min fyrtiosjundeFYRTIOSJUNDEså blev det mest deppigt. Lika för lång som alltid, bara äldre och trögare.
