När jag åker till Stockholm bor jag hos min faster Birgitta, det vet alla som har läst mig länge. Det är mysigt och njutbart på alla sätt och vis. Hon lagar underbar vegetarisk mat, bäddar ljuvligt med lakan som doftar lavendel. Hemma hos oss är sweet dreams made of källardoft. Det jag får på köpet är Birgittas tankar som alltid, utan undantag, är ljudsatta. Birgittas prat låter som en tavla av Salvador Dalí ser ut. Om Salvador Dalí hade träffat min faster hade han efteråt på ren inspiration målat en ut och invänd ko. Birgitta hoppar mellan meningarna och vill man förstå vad hon menar måste man fylla i luckorna på egen hand. Hon springer runt i lägenheten och vägrar avsluta meningar och sysslor. I går tog det en timme att brygga en kopp te. Och under tiden pratade hon om Ullared. Birgitta ville veta vem som åker till Ullared. "Nästan alla jag känner, men aldrig jag" svarade jag. Sedan ägnade hon den bättre delen av en kvart åt att redogöra för hur hon inte förstår Ullared. Någon Birgitta känner hade varit i Ullared och vaknat okristligt tidigt av rasslet från kundvagnar som skulle köa, timmar innan dörrarna öppnades. "Men jag förstår inte!" utbrister Birgitta och faller ut med armarna som för att gripa efter logik i rumsluften. "Jag tror att många köper barnkläder och julklappar och schampo på stor flaska" säger jag. "Schampo som inte är bra för håret, herregud!" flämtar Birgitta. "Ja, jo" "Och julklappar! De ska ju väljas med omsorg och tanke för varje person, inte syndaförbrukas!" "Jo, jo" "Men alltså, vad har de mer där som gör att alla åker dit? Har de Rodebjer tillexempel?" "HAHA!" Hon pausar. "Jag tänker skriva på bloggen att du trodde att de hade Rodebjer på Ullared" Vi borstar våra tänder, säger puss och godnatt och lägger oss. Hon i sin säng och jag i soffan som är äldre än jag men mycket skönare (det där lät bättre i huvudet) Jag försöker sova, jag ska ju upp och göra tv om ett par timmar. Men jag kan inte sova. För ett par meter bort hör jag Birgitta resonera med sig själv om Ullared och livet och döden och Rodebjer. Det här är förresten Birgittas bror. Min pappa. Som en tavla av Salvador Dalí.
