Det är inte lätt att vara en kyrkans man. Alltid i guds tjänst, alltid gudstänst. I kväll ska vi ha avskedsmiddag för Elin och spänjäcken eftersom de ska flytta till Umeå. Mamma ska laga vegetarisk lasagne och citronpaj och pappa kan inte vara med eftersom han har tjöukan. Sedan jag var liten har pappa gjort allt för att vi ska följa med honom till kyrkan när det är gudstjänst eller mässa eller helgmålsbön. Men han har aldrig varit särskilt bra på att sälja in sig. Nu står han i vardagsrummet och vädjar till Elin och mig att följa med. "Föll mej, dejt ej trättej tuska" "HAHAHAHA vadå trettio tyskar?" skrattar Elin och fortsätter "Pappa allvarligt talat, vad tror du om dina utsikter?" Stackars pappa får åka ensam till sina trettio tyskar. Men ni skulle följt med honom eller hur?
