Jag tvingade honom. Eller, vad är att tvinga, egentligen? Jag tvingar enligt egen uppgift tioåringen att läsa. Men är det att tvinga?Jag använder varken hot eller våld. Jag använder måhända min makt som överhuvud, men hur starkt är mitt välde, egentligen? Han måste läsa, men det finns väl egentligen inget Du måste, annars. Han läser eftersom han vill veta vad som händer i boken och kanske läser han lite eftersom han inte vill veta vad som händer om han inte gör det.Så jag tvingade barnet på bilden att bada. Han ville bada. Hans bror skulle bada och då ville han också. Han var glad och uppspelt hela vägen ner till vattnet, han bytte om, det hämtades innerdäck. Men så var det dags att kliva i och då skulle det ångras. Struntprat, sa jag och hoppade ur jeansen, greppade under armhålorna och lyfte i honom. Sen drog jag honom fram och tillbaka i vattnet, trots högljudda skrik. Sen ställde jag upp honom på gräset och han ville "IGEN!"Så då gjorde vi om det. Många gånger till. Men sånt här kan inte vetas i förväg, det är en chansning. Du måste låta bli att lyssna på ett barn som skriker nej, svika förtroendet och göra något kallt och obehagligt. Och du kan inte vara helt säker på utgången. Jag vet inte exakt hur fel det här är eller vilka konsekvenser det kan få. Men att en varm sommar ha ett barn som står på marken och skakar på huvudet. Nej. Barnets badshorts köpte vi till hans storebror när vi semestrade på Öland eftersom vi glömt packa ner. Det måste vara något slags överlevnadstyg, att om barnet försvinner på en flytleksak så ska man sikta honom från Ölans östra sida även om han kommit hela vägen till Baltikum. Min blus kommer från Rodebjer via Tradera och har många hål, med flit. Mönstret är braille och om du drar med fingrarna så står det Tvinga inte dina barn, idiot.