Jag har bloggat i fem år. Jag har fått ta emot hat och hot och minst en miljon fantastiska kommentarer. Under de här fem åren har jag plockat bort två personer. Anna är på god väg att bli nummer tre. Jag tar det mesta, psyksjuka människor och annat. Kritik måste man ta och jag kan ta jätteelaka kommentarer om någon blir upprörd över något jag tyckt till om, det hör till jobbet. Men de som går in då och då och kommenterar apropå ingenting och bara vill vara elaka och såra, gång på gång på gång på gång, de åker ut på öronen. Jag har ändrat i inlägget nedan eftersom jag ALDRIG i mitt liv kunde föreställa mig någon med sin jobbmail beter sig så här. Jag har makt och jag vill inte vara med och hänga ut en människa som sitter hemma och känner sig ful och missförstådd. Jag önskar dig all lycka i livet Anna, för det känns som om du behöver just det, lycka. I övrigt kan du piss off för du gör mig förbannad och jag vill gärna vara glad och tillfreds och tacka livet och det där. Ps. Anna var samma härliga person som skrev att hon trodde att jag ljugit om graviditeten.
