Joachim åkte till Köpenhamn på ordföranderesa. Andra klass på tåget som någon slags man av folket. Det räcker med att jag får en krona i löneförhöjning för att jag ska bli fartblind. Sitta i andra klass med apelsinskal och korsord och barn och gymnastikskor när man kan resa tyst och lugnt. Och: att bli serverad kaffe vid sin plats är det finaste jag har i livet. Joachim förklarar att det inte är han som bokar biljetterna och att han aldrig skulle be om att resa i första klass. Och när allt kommer omkring så är han ordförande i Kalmar FF och det gör saker med en människa, ödmjuka saker. I Kalmar FF blir det färd utan flärd. Dessutom har ordföranden i Kalmar FF ingen ersättning och då är det svårt, för att inte säga helt omöjligt att bli galen av korruption. *Joachim var i Köpenhamn och vi såg melodifestivalen på Skaftnäs. Pappa sa inte shh en enda gång utan tittade bara rakt fram på teven utan att vika blicken medan hans två barn och fem av hans barnbarn lät som Juniors plym såg ut. Bästa låten var Indras men det tyckte inte tillräckligt många och det var synd. *På söndagen ville ett av mina barn gå ner till isen och det är det minsta jag vill något, alla kategorier. Vill du frysa ihjäl samtidigt som du är livrädd att människor du älskar ska drunkna under ett lock som inte kan öppnas? : ISEN!*Sedan jag hämtat Joachim vid tåget på söndagen så valde jag en av två vägar hem. Jag valde den som går rakt fram och medan jag kör rakt fram ser jag i mitt vänstra vitöga blåljus som blinkar. Jag väljer ju alltid den vägen, ALLTID. Och nu när jag kör rakt fram så missar jag alltså min chans att köra sakta förbi ett polisingripande och låtsas att jag inte tittar. En bil har stoppats och det fladdrar av storstadsbus och mystisk kriminalitet alldeles nära men jag försvinner längre och längre bort. "Jag har så lite!" klagar jag till Joachim med mina besvikna händer hårt om ratten. "Det var säkert bara en fortkörning", säger Joachim. "Fortkörning? Det var ju för fan en civilare!" säger jag och låter som att det är så man säger. I bland fantiserar jag om att själv blir stoppad av polisen för då skulle jag ha den bästa platsen. De skulle missta mig för någon annan men skulle genast inse att de hade tagit fel eftersom jag var så prydlig och vältalig och liksom akademisk. Längtar!På kvällen gjorde vi pizza och jag har verkligen fått till det där med pizzadegen, mina kanter är nästan som riktig pizza, vad jag kan! Hugger mig hellre i huvudet med den där. Kollade om spegeln hade putsat sig själv.
