"Du sköna människa, jag älskar din blogg! God Jul :)" Svar: En gång om dagen tänker jag "Varför har jag en blogg, JAG ORKAR INTE" Och så kommer en vacker kommentar och vips föds lust och livsglädje på nytt. Jag tror inte att man som läsare förstår vad fina kommentarer gör, och jag hinner ärligt talat inte förklara eftersom jag måste skriva färdigt en bok. (Jag har deadline den 15/1 och barnen har fått det längsta jullovet sedan skolan uppfanns. UTMÄRKT. Dessutom minns jag inte om vi sa "skicka ett utkast den 15/1 eller "skicka färdigt manus den 15/1") Jag vill mest bara förtydliga att jag uppskattar era fina kommentarer OÄNDLIGT mycket och att bloggen, även om jag vill kasta in en molotovcocktail rakt in i själva wordpress, fortsätter att leva tack vare er. Nog om detta kärlekens budskap. För två dagar sedan var det så kallt att man ville kasta en molotovcocktail ner i byxorna. Idag är det tio plusgrader. Jag plockade fram det bästa botemedlet mot fryst trottoar mot fotsula, Töre från Kavat, men funderar på att ställa ner dem i klädkammaren igen på grund av global uppvärmning. Ledsen emoji. På tal om klädkammaren. Jag skulle kunna berätta för er hur det ser ut där när man har fyra barn och slänger in alla skor på golvet när årstiderna växlar. Men jag ska göra något ännu bättre, jag ska ta en bild. Sedan ska jag fråga Joachim om han vill göra något romantiskt, sätta på Celine Dions julskiva och sortera äckliga skor.
