så är det alltid någon som är sjuk. Ändå är inte våra barn sjuka särskilt ofta. Hur det går ihop vet jag inte men pappas djuplodande analys lyder som följer; "Dum ej jöu schöuka hejla tejden, pujken haur vauret schöuk sejdan han fuddes" I natt var någon uppe och gjorde nummer två. Eller ska vi kanske säga att någon gjorde 1,5 så förstår ni kanske vad jag menar. I morse stod vi i valet och kvalet (Joachim hade inte så mycket kval, han satt på ett välstädat styrelsemöte klockan åtta och behövde inte tänka alls), skulle någon gå till dagis eller inte? "Hon får stanna hemma" sa jag högt efter överläggande med mig själv. Fem minuter senare; "FÅRJAGTITTAPÅTVVARÄRPAPPAFÅRJAGSPELANINTENDOJAGVILLHAFIKASKAVILEKA" Doh. Hon är sjuk på samma sätt som färjekatastrofen var en färjekatastrof. Nu har vi picknick, hon häller upp kaffe med mjölk och äter knäckebröd med älgkorv förklädd till Bayonneskinka.
