Joachim skulle bli avtackad i går. Och det blev han. Och jag grät en skvätt för mig själv där jag stod lutad över kallt järn för att ta bilder och vara stolt. Jag tycker inte att det är häftigt med en ny arena. Jag tycker inte att det är "bra för Kalmar". Jag tänker inte gå runt och vara glad. Jag är bara sorgsen eftersom någon har bestämt att Joachim inte får spela där. Så arenan kan gott hamna mitt i en översvämning och flyta över till Öland. Men Malin, ska du inte gå vidare nu? NEJ. Jag tänker vara bitter över det här ett bra tag till, kanske hela livet, jag har vad som krävs för att hålla det så länge. Invigning. Sedan match. Jag ser ju sällan vem som är bra men Joachim berömde gång på gång Sabines man och Annas man. Hej då klacken för sista gången.
