När man har bebisar och småbarn drömmer man vuxna drömmar om den dag då livet inte är ett evigt pass. När du kan sitta på en restaurang eller en middag, njuta mat och dryck. Inte hålla reda på vems tur det är att hålla, trösta, jaga, eskortera till toaletten. Och så kommer den dagen och då söker man. Jag. Upp bebisar att hålla i. Så att föräldrarna får äta i lugn och ro. Inte för att jag är ett självuppoffrande helgon som lever för andras trevnad. Det var bara så att så fort jag fick mitt behov tillgodosett så försvann det. Dra ut trollet i solen så spricker det. Och nu vill jag bara hålla i trollen. Bästa trollet. Sötaste trollet.