Om tåget går klockan sju och den bästa bussen till tåget går klockan 06:15 så måste du gå upp senast 05:25 om du vill hinna göra ansikte och frukost. Det går inte att förhandla sig runt det. Men jag försöker. Varje gång. "Men om jag"Jag räknar tiderna som siffror i ett tal jag till slut löser och allt klarnar. Det kommer sluta med att jag kan sova till 07:35. Måste bara hitta ett sätt. Om jag sminkar mig innan jag lägger mig, om jag ställer fram allt i rätt ordning i hallen så sparar jag åtskilliga sekunder. Jag ställde fram två kastruller på spisen, en för gröten och en för ägget. För tänk all tid man lägger på att plocka fram grytor ur grytlådan, jag menar. Jag revolutionerar morgonen här borta. Sen slutar det med att jag är så rädd att missa tåget att jag inte sover på hela natten. Måste ta tag i Revolutionera natten inför nästa tågresa. Att inte resa till Stockholm är att vara oskuld. Jag ska alltså inte byta i Alvesta och bara gå över till spår 2 på samma perrong, ställa mig som ett vallat får längst ner vid vagnläge F?Jag ska byta annorstädes, ett annat spår, som har ändrats under morgonen, till ett tåg jag inte känner igen och där det inte finns platsbokning? Jag filmade regnet som rusade från taket ner över rutan, blundade lagom hårt och tänkte på första klass på X2000 som bara är första klass när man sitter i ett annat tåg. Man saknar inte frukt- och kaffehörnan förrän man sitter i ett tåg som verkar vara något hemmaprojekt av ilandflutna vrakdelar ihopsatta med din farfars ärvda fiskedrag. Tuff tuff sa sannerligen tåget.
