Jag är splittrad. Ena dagen känner jag mig så lätt som en fjäder, alldeles obrydd. Andra dagar slås jag av insikten att jag är höggravid, går upp tre gånger per natt, inte kan hitta en ställning, har ont i ljumskarna, inte kan gå, har gått upp nitton kilo och ska ha jätteont om ett tag. Den här veckan har killarna börjat förskola och fritids, vilket skulle innebära lite mer lugn. Så här blev det: 07:00 Gå upp 07:30 Köra fyraåringen till förskolan och åttaåringen till fritids inne i stan. 08:10 Äta frukost 09:30 Skjutsa trettonåringen till filmlägret 10:00-13:15 Jobba och äta lunch 13:30 Hämta på filmlägret 15:20 Köra in till stan och hämta på fritids, vidare till förskolan 16:40 Skjutsa åttaåringen till fotbollsträningen, vidare söderut för att lämna Joachim på match 18:30 Hämta på fotbollen Jag vet att jag har skrivit ett inlägg om att jag älskar att vara en mamma i en bil, att åka runt med mina barn till deras grejer. Men inte såhär. Hur gravid jag har blivit: Jag skriver ett inlägg om mina tider. Festligt. På måndag börjar skolan och då ska jag bara ligga och vara gravid. Tänkte jag. I hissen upp till revisorn med livsviktiga papper. Min rädsla för hissar är numera helt botad. Min revisorsskräck håller dessvärre i sig. Dagens lågvattenmärke var när jag hämtade fyraåringen på förskolan, kom hem och fick ett sms från hans moster som var besviken över att ha slutat tidigt för att hämta sitt syskonbarn men funnit att han redan blivit hämtad. Trög, så trög. Tung, så tung. Slut, så slut.
