"Du, jag skulle vilja prata med dig om en grej" "Ja?" "Detta med dina stenar" "Vadå mina stenar?" "Detta eviga samlande och plockande av stenar, att du vägrar lämna dem i från dig" "Nu överdriver du" "Nej, du har problem" "Problem?" "Allt handlar om stenarna, hela ditt liv är satt på vänt" "Eh, nej" "Det är Valborg, skulle du kunna låta bli att plocka stenar i kväll?" "Ja, det skulle jag" "Jaså?" "Jamen, om någon bjuder så kanske jag tar emot en sten eller två" "Men det skulle tillexempel inte vara något problem för dig att låta bli stenar en hel helg?" "Nej, verkligen inte, jag kan sluta när jag vill" "Jag tror inte det. Dessutom förstör dina stenar för fler än dig" "Vad pratar du om?" "Jag tycker att du är så söt och låter dig bära hem stenarna trots att jag vet hur det slutar, sedan blir pappa arg på mig därför att vi har bestämt att du inte ska få ta in stenarna" "Han behöver ju inte få veta, det kan stanna mellan oss" "Det är andra saker också" "Vadå?" "Häromdagen repade du soffbordet med en av dina stenar" "Men, det var ju en helt vanlig olyckshändelse! Dessutom bad jag om ursäkt" "Du sa "Det är inte meningen" när du skulle säga "Det var inte meningen" vilket bara visar att du inte ens kan prata ordentligt när du är stenad" "Jag har tröttnat på det här samtalet, nu går jag" "Men vart ska du?" "Jag ska ta några stenar. Jag ska ta dem on the rocks"
