Maten på tåget är så BRA. Så har det inte alltid varit, men nu är den bra. Inte bara bra för att vara mat på tåg-bra. Den är bra-bra. Och förrätten är bra-bra-bra. Annan bra-bra-bra-mat är den som serveras hos Birgitta. Hon hade gjort gratäng på squash. Jag undrar om jag inte köpte det där vinet till henne sist jag var uppe. Så söt hon är som har en flaska i flera veckor utan att någonting händer. Som de där konstiga barnen man sprang på i barndomen, de som sparade lördagsgodiset. Något slags fel i huvudet på dem var det. Mina vingummin brann upp i fickan. Till efterrätt hade Birgitta bakat kaka och på den la hon jordgubbar och en krossad glaspinne. Jag glömde fråga varför hon hade sådana hemma. Jag provade en behå eftersom jag verkligen behöver en ny. Om jag var singel skulle jag ha så vackra underkläder. Jag skulle vara inbjudande varje dag och ha läppstift. Hittade en affär och ett skyltfönster med vackra saker. Det är för lätt att bo snyggt i Stockholm. Dyrt som snusk, men för lätt. Jasmina sa att jag skulle klä ner galakjolen med Converse, så då gjorde jag det. Och äntligen träffade jag Clara. Vi låste in hennes väskor i ett rum sen betedde vi oss nästintill ekivokt mot det där räcket. Men se som räcket ser ut. Räcket bad om det. Vi ses för sällan, men när vi ses så ses vi fina, som ni ser. Vi får se på den här bilden tills vi ses igen. Våta trötta ögon som åkte tillbaka till Kalmar och hade lördag.
