När man kommer till Skåne är det alltid så här. Platta vyer och sen såna här skogstunnlar så att man blir alldeles Åh! Jag vill säga bokskog? Men jag vill så mycket. Bokskog. Bok. Tror ni att skogen försöker säga mig något? Jag skulle äta middag med producenten Andreas i Simrishamn. Emma Knyckare anlände långt efter det att restriktionerna hade stängt stället. Andreas tåg var försenat 3,5 timmar och jag sms:ade "Jag går till restaurangen, så kan du ansluta sen." Ansluta? Ansluta gör man med elprodukter. Visst lät jag väldigt världsvan och sval, men i verkligheten bestämmer man en tidjävel. För. Om man inte gör det. Så sitter man ensam tills den andra ansluter. Och det är väl okej. Om det inte var så att jag fick ett bord på en platå. Satte mig med bröstet utåt gjorde jag också. Vilken display för alla sällskap därinne. Därnere. Och hovmästaren. Som hade fått höra att en till skulle ansluta. En man skulle ansluta. Han var försenad, så hade jag sagt. Han serverade mig cava med ett milt leende. Jag ordnade med min telefon som om den var ett nyfött prematurt bebisbarn medan jag inte drack, mest sög i mig det ljust gröngula krispet i glaset. Och varje gång hovmästaren kom fram till bordet såg han lite mer bedrövad ut. Tror du att han såg dig och vände i dörren? kanske han tänkte. Dejtingvärlden är så grym, kanske han förbannade. Jag ska vara glad att jag har en fru, slog han kanske fast och kände sig välsignad. Men så kom han, och pizzeriet kunde börja. Vi skulle nog prata om inspelningen kommande morgon, men istället pratade vi hemska historier från verkligheten och sa hu. Andreas berättade att hovmästaren hade blivit överlycklig när dörren öppnades och den stackars övergivna kvinnan runt hörnet slapp vara ensam med sin telefon. Den natten försökte jag sova i det mörkaste hotellrum jag någonsin upplevt. Persienner och mörkläggningsgardiner. Enda sällskapet den röda pricken på teven, FLIMRADE DET RÖDA FÖR ATT NÅGON PRECIS GICK FÖRBI, och mordpodd i lurarna. Så pigg var jag inte dagen efter. Men trots allt gjorde vi radio för Byrådet i P1. När den vise pekar på månen så tittar idioten på fingret. Vi tittade på Gustav. Entrén på hotellet, tror ni att man kan köpa loss den? Frågar åt mig själv. Smög ut till Honesty bar och plockade godis jag inte ens ville ha. Men det hör ju till. Gott och blandat och Ahlgrens bilar. När ska minibars of Sverige uppdatera utbudet? Frågar åt en privilegierad. Buhu, det finns inte Marabou helnöt. Vem är det som är ett helnöt egentligen. Kan man undra. Men hovmästaren på Gårdens är glad i alla fall. Tänk att det löste sig tillslut.
