Jag sitter i ena änden av vår neverending soffa, Joachim i den andra. Jag stör mig. Trots att han inte säger någonting stör han mig som den här apelsinen. "Hej Malin" "Hej Malin" "Hej Malin" "Hej Malin" "Hej Malin" "JA"