Av de kalendrar jag köpte till barnen så har två visat sig vara succé. Det handlar om legokalendern och tekalendern.Sexåringen har så roligt med sitt lego och bygger omsorgsfullt upp sin vintervärld. Han väntade storögt på tåget och när det äntligen kom så blev han glad som ett barn från förr i tiden. Tekalendern är UNDERBAR och varje sen kväll brygger hon som fick kalendern te till sig och sin mamma. Sedan betygsätter hon doft och smak och gör daglig ASMR när hon sörplar.Och på tal om härlig julstämning: När jag skulle lämna ett köpcentrum idag så hörde jag en treåring låta som treåringar låter när de ruttnar. I varma jackor och mössor och de vill bara gå hem, de vill väl inte vara där. Barnet skriker, inte avgrunds, bara lite oense-låt. Mamman och pappan försöker resonera men kommer ingenstans med det.Då säger pappan så här utan att jag överdriver: "Nu ser jag tomten därborta, han KASTAR dina paket."Ingen förvarning, inte börja svagt och höja insatserna. Han hade ju kunnat försöka med klassikern "Näe du, nu undrar tomten vem det är som skriker."Icke, den här pappan tog TOMTEN KASTAR DINA PAKET. Så tänk på det när ni ska somna i natt. När ni ska ligga i sängen och längta efter julafton hur gamla ni än är. Att någonstans i Sverige ligger en treåring och tror att tomtedjävulen har kastat hennes paket. God jul!
