Jag har de bästa läsarna. Efter en intervju på bokmässan kom en tjej fram och la den här i min hand. "Eftersom ni pratade om Astrid Lindgren så sprang jag iväg och köpte den här till dig" "Nämen!" lät jag. "Men läs den när du är stark, för den är väldigt sorglig" "Okej, tusen tack!" Jag läste den som extra godnattsaga för ett av barnen som hade svårt att somna. Barnet var rädd att drömma mardrömmar om hajar. När vi hade läst boken tänkte barnet inte på hajar längre. Succé!
