i Dantes bibliotek Vi har inte kommit så långt idag. Natten började med att tjejerna somnade i vår säng eftersom lilla hade en spindel i sitt rum som jag inte hann ifatt. Joachim sov med fotbollsstjärten i vädret i Sölvesborg och drömde om hotellfrukosten. Och apropå frukost så fanns det inte mycket av den varan i vårt kylskåp. Ingen vaniljyoghurt, inga flingor, knappt någon mjölk. Tänk att komma hem från Stockholm och så har sambon inte handlat frukostmat. Svineri. Tillbaka till natten som fortsatte med överlyftning av sjuåring till egen säng med inneboende spindel. Inte därför att jag är sadist, jag orkar helt enkelt inte bära en nioåring. Vaknar klockan två av treåring som inte ville något särskilt men ändå var tvungen att komma över. Nu var vi tre i sängen och just som jag somnat om väcks jag av spindelflickan. "SPINDELN ÄR HÄR" I dörren står jag med mina russintuttar och ser ut som ett vresigt penntroll. "Nej, jag dödade den" "Du sa att du missade den" "Men jag hittade den lite senare och dödade den jättehårt" "Lovar du?" "Jag lovar" Spindeljefel om hon vaknar med din håriga uppsyn på väggen. Jag rycker av dig ett ben i taget med en pincett. Tillbaka till sängen och plötsligt är det morgon och alla leker bilda hög på min rygg. "FJUKOST" i mitt öra och dagen kan börja. Och det är ungefär så långt vi har kommit. Just det, jag har hängt upp en tvätt som luktade härbärge. Hurra.
