På lördagen firade vi först en tolvåring på Öland och sedan for jag hem med hela handens barn för att fira Joachim i förväg.Innan tårtan åkte vi.Sug en stund på hur populärt det var att förneka hela handens barn hela poängen med att alls åka på kalas. Passera höga gräddiga tårtor garnerade med stora chokladdoppade jordgubbar. Vi fick med oss tårta hem, men det framgick inte, det framgick i alla fall inte för fyraåringen som la långa kroppen rak från hall till kök och skrek. Visst är det när de gör rak ryggliggande protest som man ser hur de växt sedan senast?Vi for hem och svidade om. Det sved. Sedan grillade Joachim korvar i solen, bjöd på hembakade korvbröd, egen räksallad och gurkmajonnäs och hembakade bullar.Dagen efter sms:ade jag en ursäkt för att vi lämnade kalaset innan efterrätten. Jag passade också på att fråga om receptet till vinägretten som var den godaste jag någonsin smakat. Det är så typiskt frun i det huset att vara duktig på allt. Lite trött på det. Hon hade gjort pajer med fetaost och soltorkade tomater och äggstanning och sån där hög fancy kant som står för sig själv när det blåser. Åh gud vilken god paj! sa jag medan hon slog sig ned med en tallrik soppa, ty hon hade opererat käken och kunde bara äta flytande. Det vill säga: hon hade inte ens kunnat smaka av. Jag blir så trött. Det är 50% synd om henne för att hon har ont och bara kan dricka föda men 80% synd om mig som inte kan göra gott. Till pajen serverades en grönsallad och vinägretten jag drömmer om. Varför blir mina vinägretter aldrig så här, aldrig får jag till det. Jag är erkänt dålig i köket, men en vinägrett är en vinägrett, den ska inte vara svår, den rimmar på lätt.Mannen i huset svarade så artigt på mitt sms, det inte var någon fara alls att vi åkte tidigt. "Vad gäller vinägretten så bifogar jag receptet" Är det kvinnligt betingat eller ondskefullt betingat att jag kände stor lycka att hon som är så bra på allt bara var bra på att köpa vinägretten den här gången.Underbara pajer, vackert hem, perfekta tårtor bedårande som himlen.Men ändå.STOR LYCKA.Haha PÅS-SÅS-TJEJEN liksom!Men krya på sig förstås.