Måndag och vi somnade om, han och jag. Först vaknar jag av ljudet av Joachim som ska få iväg fyra barn. Men det där är inte sant. Två av barnen sköter sig helt själva och ett av barnen klär på sig snabbare än vinden. Jag vill ogärna att ni ska känna att Joachim är någon slags mansmartyr. Först är klockan 07:30 och ljudet av VAR ÄR DIN JACKA? ELLER LIKSOM NÅGON AV DINA JACKOR? Somnade om med bröstet i munnen på min älskade och vaknade så sent som klockan 09:10 av ett hus så tyst att man börjar lyssna efter "Det". På tal om "Det" så rusade trettonåringen in i köket igår kväll och ville veta varför fyraåringen satt och tittade på "Det" på sin platta. "Det är inte "Det", det är Minecraft" "Mamma, det är riktiga människor" Jag sprang fram till plattan och hann bara se en gul regnjacka innan jag ryckte den ur händerna på det förtrollade barnet. Jag förberedde mig på en natt med mardrömmar och clownskräck, men det löste sig. I söndags fikade vi hemma hos Joachims föräldrar och jag hittade mysig hög i soffan.
