Vi åt lunch på altanen, mamma, Elin och jag. Vi satt i solen och njöt av pasta med tomatsås. Överdrivna mängder gul lök, tomater, vitlök och tjocka skivor mozzarella. När vi ätit färdigt tvingade jag Elin att gå till livset och handla glass. En Tiptop till mig och Magnum(blä) till de andra. Det sista Elin sa innan hon gick var: "Då vill jag att teet är klart när jag kommer tillbaka" Det var det självklart inte. Men hon blev inte så arg eftersom jag precis gett henne ett par sådana här: eftersom hon hjälper mig med barnen. Det gör mamma också så hon har fått biljetter till Cat Stevens. Det ska löna sig att älska mig och dem jag föder fram. När vi ätit glass i solen och druckit fransk rost åkte Elin hem och mamma och jag röjde i källaren. Vi hittar hela tiden saker som Joachim har sparat och mamma förfasar sig. Jag är så van vid att allting sparas. Gårdagens fynd: ett orange strykjärn från 70-talet. "Det" "kommer" "säkert" "till" "användning". Sedan städade vi, rensade, kastade, plockade, moppade, skurade, vädrade, skakade. Vi vek tvätt, hängde tvätt, la in tvätt. Vi slet som ordförande Perssons PT. Senare på eftermiddagen när solen hade jobbat upp tjugosex grader i huset och vi badade i svett kom Elin förbi och passade barnen medan mamma och jag handlade på Coop. Jag skyndade mig också in på Stadium och köpte vårskor till Lasse, gummistövlar och gympaskor till stora samt gympabrallor till Lilla. 706 kronor. Älska Stadium. På kvällen blev jag lämnad ensam och lagade ris med korvstroganoff gjord på Hälsans kök senaste: vegetarisk falukorv. Stora tyckte att det var för likt gris och vägrade äta. Lilla, som är en stor grislover, åt tills hon var igenom tallrikens glasyr. Lasse slickade på gaffeln och sa TACK E MATEN. Klockan 19:30 tvingade jag stora att göra läxan genom diverse hot. Klockan 19:50 var hon klar eftersom hon had to see a man about a horse. Klockan 19:55 står lilla i hallen. "Mamma, får jag börja med forskning?" "Vad för slags forskning hade du tänkt dig?" "Dinosourier och deras ben" "Jamen det kan du väl göra" "Då kan du komma och titta vad jag har hittat!" Hon står på hallmattan i klänning och gummistövlar, inga strumpbyxor. Hon har något bakom ryggen. "Vad har du hittat?" frågar jag och sätter mig på huk. Då trycker hon upp två stora ben i synen på mig. Det ena är ett harben med kött och päls kvar längst ut på tassen. Lycka till med forskningen. Klockan 20:30 kommer Joachim hem och jag önskar att jag hade ett liv i en bil mellan Hällevik och Kalmar. Nej, det gör jag inte.
